Old english sheepdog

Old english sheepdog (ofta förkortas OES) är idag främst en sällskapshund. Rasen är godmodig, glad och vänlig. Den älskar människor och brukar fungera bra ihop med andra hundar och andra hundar och övriga djur. Hundar av rasen brukar vara lättlärda och enkla att träna så länge de själva vill. 

Om du funderar på old english sheepdog:

• Du måste älska pälsvård! Rasen har en en tjock krävande päls som måste hållas efter.
• Det är en mycket anpassningsbar familjehund med stark flockkänsla.
• Rasen är lättlärd och arbetsvillig när den själv vill.
• Old english sheepdog är stor och robust. 
• Lägg mycket tid på att träna och uppfostra valpen och den unga hunden.

Storlek och utseende

Det är en kraftfull, kvadratisk hund, som ska vara proportionerligt och sunt byggd. Rastyspiskt utseende och proportioner är av största vikt enligt rasstandarden. Mankhöjd för hanar är minst 61 cm och tikar minst 56 cm. Vikt för hanar är 30–50 kg och tikar 25–40 kg. Pälsen är riklig och av god, sträv struktur över hela kroppen med vattenavstötande underull. Färgen är alla nyanser av grått, stålgrå eller blå med vita partier.

Skötsel

Regelbunden borstning varje vecka är ett måste. Som unghund, innan pälsen nått sin riktiga struktur, kan pälsen vara mycket tidskrävande. Pälsen är avstötande, vilket betyder att när allt från skog och mark som fastnat i pälsen, torkar faller det av och hamnar på golvet. Vissa hundar drar åt sig mer smuts än andra och för en del ger borstning en renare päls.

Badning sker vid behov. Till utställning badas oftast endast det vita, inte hela kroppen. Helbad behövs normalt 1–4 gånger per år. Avspolning av tassar, skägg och mage kan behövas ofta.

Egenskaper och mentalitet

Old english sheepdog beskrevs ursprungligen som argsint, vresig, otillgänglig och självständig. Den var uthållig, kraftfull och utmärkt som transportvallare och som gårds-/boskapsvaktare. Temperamentet är det som har genomgått den största förändringen i rasen. I dag är rasen godmodig, glad och vänlig. Den älskar människor och brukar fungera bra ihop med andra hundar och andra hundar och övriga djur.

Hundar av rasen brukar vara lättlärda och enkla att träna så länge de själva vill. En förvånadsvärd envishet kan visas när det inte passar. Aggressivitet anses i dag som otypiskt för rasen.

Hälsa

I stort är rasen sund men höftledsdysplasi,HD, och hjärtsjukdomar förekommer. Disposition finns även för gastroenterit (diarré och kräkningar), atopi (allergi) och katarakt (ögonsjukdom), problem som rasklubben arbetar aktivt med att minimera.

Historik

Från sydvästra England finns över 200 år gamla beskrivningar av den här hundtypen. Rasen härstammar från de så kallade herdehundar, vars uppgift var att försvara boskapshjordarna mot två- och fyrbenta inkräktare. De användes både till vakt och förflyttning av boskap. Till det behövdes stora, hårdförda hundar med stark benstomme och god rörlighet. Vidare var pälsen viktig för att skydda mot olika väder.

Efterhand ändrades inriktningen på boskapsskötseln och rasen utvecklades till en iögonenfallande sällskaps- och utställningshund. Kvar finns vallningsinstinkten, som är djupt rotad hos rasen.