Historik
Rasen antas härstamma från de jakthundar från Ségus (i Lourdes) som gallerna hade. Senare återskapade man rasen med hjälp av hundar från Nivernais och gav den namnet griffon nivernais. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet korsade man in grand basset griffon vendéen, foxhound och därefter otterhund för att få fram griffon nivernais så som den ser ut idag. Rasklubben bildades år 1925.
Användningsområde
Griffon nivernais är en drivande jakthund, som huvudsakligen används vid jakt på vildsvin.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få. Det finns inga kända rasbundna sjukdomar.
Egenskaper / Mentalitet
Rasen är en mycket modig jakthund utrustad med en vilja av stål.
Storlek och utseende
Mankhöjd för hanar är 55–62 cm och för tikar 53–60 cm. Pälsen är lång, lurvig och raggig. Pälskvalitén är sådan att ingenting fastnar i den. Färgen är olika nyanser av rått- eller vildsvinsfärgad med tanteckning i ljusare nyans. Pälsen ska alltid ha svärtade hårtoppar.
Pälsvård
Pälsen är lättskött och badas vid behov.
Övrigt
Rasen är en utpräglad jakthund. Om den får tillfälle att jaga fungerar den bra som familjehund. Besök gärna rasklubbens webbplats för mer information.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.