Header
SKK hem

Ungersk vizsla, korthårig

Ingår i grupp 7 Stående fågelhundar

Historik

Rasen omnämns i skrifter och finns avbildad redan på 1300-talet. Vizsla betyder fågelhund på ungerska. Flera olika jaktraser har korsats in för att stärka och förbättra rasens egenskaper bland annat under 1800-talet. Båda världskrigen innebar att stora delar av populationen gick förlorad och rasen fick därför återskapas. Den korthåriga vizslan har använts vid all sorts jakt, såväl på fågel som klövvilt, både före och efter skott. Rasen erkändes internationellt 1936.

Användningsområde

Rasen används som stående fågelhund och som apportör både på land och i vatten. Den kan även användas vid stötjakt (men det är inte säkert att den driver med skall), samt vid eftersök på trafikskadat eller skadeskjutet vilt. Den håller spontant god kontakt med föraren under jakt, har en utmärkt vittrings- och spårförmåga och är en mycket god viltfinnare med utmärkt markeringsförmåga, så kallat stånd. Det är med andra ord en mångsidig jakthund när den är som bäst.

Hälsa

Korthårig vizsla anses vara en frisk och sund ras. Rasen deltar tillsammans med alla de kontinentala fågelhundsraserna inom Svenska Vorstehklubben (SVK) i ett övervakningsprogram för kontroll av höftledsdysplasi (HD). Målmedveten avel skall förebygga just uppkomst av HD hos denna typ av arbetande fågelhund.

Egenskaper / Mentalitet

Utmärkande för rasen är att den är livlig och mycket lättlärd. Det beror bland annat på att den tar åt sig tillrättavisningar förhållandevis lätt, men också relativt lätt skapar minnesbilder av obehag eller olust. Det kan i sin tur göra att man får problem med att få hunden att glömma saker som till exempel varit obehagliga eller skrämt den. Den knyter snabbt starka band och vill vara i närheten av sin ägare. Den har även en viss vaktinstinkt.

Storlek och utseende

Den är en medelstor jakthund med torr, senig konstruktion och ädelt utseende utan att därför bli för lätt, elegant eller för tung. Smidighet och styrka är utmärkande för rasen. Färgen ska vara djupt gulröd. Pälsen ska vara kort och tät, hela kroppen ska vara behårad. Underull saknas. Det har betydelse vid till exempel apportering i höst- eller vinterkalla vatten, då vizslan har svårare att sitta och vänta långa stunder, eftersom den helt enkelt fryser efter ett tag. Mankhöjd för hanar är 58–64 cm och tikar 54–60 cm.

Pälsvård

Vid fällning kan det möjligen vara lämpligt att borsta hunden. I övrigt kräver pälsen ingen särskild skötsel men bör badas vid behov.

Övrigt

Det är ingen stor ras till antalet, även om den långsamt ökar. Rasen kräver en hel del motion och den måste få arbeta, använda sin nos och utnyttja sin fulla arbetskapacitet. Den passar därför inte så bra enbart till sällskap, då den är en jakthund. Rasen administreras av Svenska Vorstehklubben (SVK) och för ytterligare information, kan du gå in på SVKs webbplats.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.