Historik
Bracco italiano är en mycket gammal italiensk ras, vilken under hundratals år använts för fågeljakt. Den har under seklerna utvecklats i takt med jaktens olika behov. Den finns avbildad på fresker från 1300-talet vilket är bevis för att rasen med odiskutabel tidlöshet behållit både sin typ och sina anlag som stående fågelhund.
Användningsområde
Den är en stående fågelhund, specialiserad för jakt i våtmarker.
Hälsa
Rasen är i allmänhet en sund och frisk hund. Höftledsdysplasi (HD) förekommer, men anses inte vara något stort problem. Entropion och ektropion förekommer, det vill säga inåt- respektive utåtrullade ögonlock, vilket ökar risken för inflammationer runt ögonen och att främmande partiklar kommer in i ögonhålan. För övrigt känner rasklubben inte till några rasspecifika sjukdomar.
Egenskaper / Mentalitet
Bracco italiano är härdig och lämpad för all sorts fågeljakt. Rasen är pålitlig och begåvad med utmärkt förmåga att förstå, samt är lugn och lätt att träna. Det är en intelligent och lugn hund, den är mycket lättlärd och lydig och under jakt håller den en mycket bra kontakt med sin förare.
Storlek och utseende
Rasen ska ge ett kraftfullt, men ändå senigt intryck. Kroppen ska vara samlad och kvadratisk, dess konturer ska vara tydliga, liksom den väl utvecklade muskulaturen. Mankhöjd för hanar är 58–67 cm och tikar 55–62 cm. Vikt är 25–40 kg beroende på mankhöjd. Pälsfärgen är vit med olika stora fläckar i orange, kastanjebrun eller mer eller mindre mörk bärnstensfärg.
Pälsvård
Den är en korthårig hund som inte kräver någon speciell pälsvård. Den bör badas vid behov. Genomgång av öron samt klor bör ske regelbundet. Kolla också gärna av eventuella hudveck, håll torrt och rent, så att det inte blir svamp.
Övrigt
Rasen blir i allmänhet cirka 10–11 år gammal.