Historik
Leendert Saarloos, Nederländerna, exprimenterade under 1930-talet med att korsa schäfer med varg. Hans mål var att förbättra schäferrasen och han höll sig därför med ett stort hägn av avelsdjur. Hans ras, ”europeisk varghund”, bestod av 75% schäfer och 25% varg. Han försökte under 30 år att få hybriderna erkända som ras, men lyckades inte under sin livstid. 1975 lyckades hans efterträdare att få rasen, saarloos wolfhond, erkänd av Holländska Kennelklubben till hans ära. Internationellt blev rasen erkänd 1981.
Användningsområde
Rasen är inte avlad att användas för någon specifik uppgift. Den har egenskaper, vilka gör den till en trogen och pålitlig vän och tjänare.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd.
Egenskaper / Mentalitet
Rasen är livlig och sprudlar av energi med en påtagligt stolt självständig karaktär. Den lyder endast av fri vilja och är inte ödmjuk. Den är hängiven sin ägare och trogen till hög grad. Däremot är den reserverad mot främlingar och något misstänksam.
Storlek och utseende
Mankhöjd för hanar är 65-75 cm och tikar 60-70 cm. Färgen är från ljus- till mörkchatterat varggrått eller leverbrunt. Även helt enfärgat creme till vitt förekommer.
Pälsvård
Pälsen är rak och tät. Det är stor skillnad mellan vinter- och sommarpäls. Under vintern har den mycket underull. När denna fälls är pälsvården omfattande innan den fått sin sommarpäls. Annars är pälsen lättskött.
Övrigt
Rasen är relativt ovanlig i Sverige.