Agria och SKK Forskningsfond delar ut 9,6 miljoner

Nyheter
Om SKK

Förbättrad smärtdiagnostik hos hund och kullstorlek som indikator i arbetet med genetisk mångfald. Det är några av de hundrelaterade projekt som får dela på pengarna när Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond offentliggör årets utvecklingsprojekt.

Veterinär tittar i microskop

Sammanlagt delar fonden ut 9,6 miljoner kronor till tio nya och nio pågående projekt. Åtta av de nya projekten berör hundar.

Ett angeläget uppdrag

- Vi är stolta över att kunna göra en insats för forskningen kring hundhälsa och hundvälfärd, i samarbete med Agria. Det är ett angeläget uppdrag för oss på SKK att ständigt utveckla kunskapen inom hälsa, mentalitet och relationen människa-hund och att sprida den till allmänheten, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Fonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus. Agria och SKK Forskningsfond ska främja forskning om sällskapsdjur inom områden som veterinärmedicin, genetik och etologi. Den kan även stötta projekt relaterade till sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för människan och samhället.

Ökad kunskap i årets projekt

Bland årets nya projekt finns en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet med målet att öka kunskapen om hur personligheten hos hund och ägare påverkar beteendet vid stress respektive smärta. Förhoppningen är att ökad kunskap ska göra att diagnostiseringen av smärta hos hund kan förbättras.

Ett tyskt projekt vid Tierärztliche Hochschule, Hannover ska undersöka hur datortomografi i kombination med jodkartor kan användas för bättre diagnoser av olika sköldkörtelsjukdomar, som till exempel hypotyreos, sjukdom i binjurar och tumörer i sköldkörteln.

Går det att fastslå vad en ”normal” kullstorlek är hos hundraser av liknande storlek och att variationerna i kullstorlek har samband med graden av genetisk variation i hundrasen? Det ska en norsk studie vid Norsk Kennel Klub försöka fastställa. Om så är fallet kan avvikelser från den ”normala” kullstorleken i framtiden användas som en tidig indikator på att åtgärder måste vidtas vad gäller hundrasens genetiska variation.

Slutligen kan en studie vid Uppsala universitet nämnas. Genom att använda en kombination av experimentell validering och en ny maskininlärningsmetod ska studien försöka hitta orsakerna till elva ärftliga hundsjukdomar. Trots genombrotten som gjorts inom genomik, studier av arvsmassan, och de mängder av data det genererat, har preciseringen av sjukdomars ursprung inte sett samma utveckling.

Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben samordnar sina forskningsfonder för sällskapsdjur sedan 2008. Ansökningar i kortare format tas emot under april månad varje år. De projekt som bedöms vara av intresse bjuds därefter in att lämna in kompletta ansökningar före den 30 september. 

Nya projekt 2024

Effekter av personlighet på smärta och stress hos hundar och deras ägare
Projekttid: 3 år
Sökande: Eva Sandberg, SLU

Datortomografi i kombination med jodkartor för bättre diagnos av sköldkörtelsjukdom
Projekttid: 2 år
Sökande: Marion Schmicke, Tierärztliche Hochschule, Hannover

Korrelation mellan kullstorlek och nivå av genetisk mångfald hos hundraser
Projekttid: 1 år
Sökande: Kim Kathrine L Bellamy, Norsk Kennel Klub

Människans och hundens intimitet mot livets slut
Projekttid: 2 år
Sökande: Nete Schwennesen, Roskilde universitetscenter

Maskininlärningsbaserat identifiering och validering av sjukdomsmutationer 
Projekttid: 1 år
Suvi Mäkeläinen, Uppsala universitet

Lämplighet hos hundar för olika typer av funktion i det moderna samhället
Projekttid: 3 år
Therese Rehn, SLU

Hur kan sociala media stödja ansvarsfulla katt- och hundägarpraktiker?
Projekttid: 3 år
Sökande: Maria Fuentes, Lunds universitet

Psykologiska faktorer associerade med ägare-djurrelationen och puppy blues
Projekttid: 1 år
Sökande: Hannes Lohi, Helsingfors universitet

Identifiering av artrossmärta hos kaniner
Projekttid: 3 år
Johanna Mäkitaipale, Helsingfors universitet

Hur man bäst säkerställer introduktion och välbefinnande för familjekatter som lever tillsammans
Projekttid: 1 år
Sökande: Peter Sandøe, Köpenhamns universitet