Som hunduppfödare är det en fördel att känna till hur en egenskap förs vidare mellan generationer, vilka faktorer som styr arvet och vilka risker och särskilda hänsynstaganden det medför att avla inom en sluten population. För att kunna delta i, eller förstå, en diskussion om till exempel ärftliga sjukdomar inom hundraserna är det viktigt att ha grundläggande kunskaper i genetik.
Inavel
Att para hundar som är nära släkt med varandra är ett sätt att få större jämnhet och likhet mellan individerna i en hundras. Många raser har funnit sin form och blivit enhetliga som en följd av att uppfödarna bedrivit inavel i olika hög grad. Med tiden har vi fått lära oss att tänka om. Genetiker jobbar med sannolikheter, och visst kan det gå bra också med en inavelsparning, men man ska ha klart för sig att inavel handlar om ett mycket högre risktagande som i slutändan kan drabba hundarnas hälsa och i ett längre perspektiv är negativt för rasens utveckling.
Läs mer