Agria och SKK Forskningsfond

Under vecka 36 kommer nästa Hundsport Special att landa i brevlådorna hos alla prenumeranter. Som vanligt finns det mycket att läsa, inte minst om fondens projekt. Du kommer också att hitta artiklarna här på hemsidan, i pdf-format. 

Följ oss gärna på Facebook, där vi har en sida som heter just Agria och SKK Forskningsfond. Varje vecka under hösten kommer vi att presentera nyheter om hundforskning där – allt som kan tänkas intressera er läsare! 

Välkommen! 

• Myelopati hos mops

Här kan du läsa artikeln ur Hundsport Special nummer 2/22. 

• Melatonin till tikar

Femton nya forskningsprojekt tar del av fördelningen på 9 miljoner kronor från Agria & Svenska Kennelklubben forskningsfond inför 2022.

– I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art. Ett mer annorlunda ämne är kartläggningen av veterinärvårdskostnader och hur vi djurägare kan påverka utvecklingen, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.

Agrias forskningsfond har funnits sedan 1938 och finanserias med avsättningar från det gånga årets premieinkomster.  I början av 2000-talet slogs den ihop med två fonder som förvaltades av Svenska Kennelklubben och den gemensamma forskningsfonden skapades. I dagsläget kan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansöka om medel ur fonden.  I år inkom 22 ansökningar varav 15 beviljades.

– Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Är det, eller är det egentligen inte, för dyrt att gå till veterinären i Sverige?

Diskussionen om ökade kostnader för veterinärvård är högaktuell bland djurägare. Men har de ökat mer än andra kostnader? Under de kommande tre åren ska Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU In Sweden, kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur. Hon kommer att undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats för att kunna jämföra data med andra samhällsområden. Studien syftar också till få förståelse för hur kostnaderna drivs inom veterinärvårdssektorn för att öka konsumenternas möjligheter att vara mer proaktiva när det gäller kostnader.

Analyser av 100-åriga hundskinn

Peter Savolainen på KTH driver ett projekt som ska DNA-analysera 50 stycken 100-åriga hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder. Med hjälp av DNA-sekvensering av det nukleära genomet kan de kartlägga den ursprungliga genetiska variationen hos nordsvenska spetshundar, för jämförelse med de moderna raserna, till exempel svensk lapphund och jämthund. I projektet vill man studera ursprunget och exakt mäta hur etablerandet och aveln av de moderna raserna har påverkat genetisk variation, inavelsgrad och frekvens av skadliga genvarianter.

Exempel på andra nya forskningsprojekt är:

• Mitt liv med hund: datainsamling i studie om välbefinnande hos hund och ägare, Therese Rehn, SLU
• Koagulasjonsmarkører i blodplasma som diagnostisk test for huggormbitt hos hund, Runa Rørtveit, Norwegian University of Life Sciences
• Association mellan ägarens och keldjurs personlighet och välbefinnande, Hannes Lohi, Folkhälsan Research Center, Helsingfors
• Mellanartskunskap inom räddningshundverksamhet, Jonna Bornemark, Södertörn Högskola

Här hittar du samtliga beviljade forskningsprojekt för 2022.

Ett antal av de forskare som beviljats medel ur fonden har ombetts att producera en populärvetenskaplig föreläsning kring sin forskning. Utöver de två nämnda kring knäledssjukdomar hos hund och diabetes hos katt finns det ytterligare två föreläsningar att titta på. En föreläsning handlar om smärta hos hundar med artros och en redovisar inventeringen av fyra kortnosiga hundraser, med syfte att ta reda på om variationen i raserna är tillräcklig för ett friskt liv för kommande generationer.

Filmerna hittar du under rubriken I fokus

The ‘Simple Summary’:
“Each year, many people around the world get a pet dog. With so many different types and breeds of dogs available, and a variety of sources from which to obtain a dog, the process of getting a dog can be complex. The decisions involved in this process are likely influenced by a variety of human- and dog-related factors and this review explores the factors that appear to be the most important.”

The paper contains a wealth of information and extensive review of research on the topic.

Key points:

• “Across the stages of dog acquisition there is potential for practices that may promote or compromise canine welfare.”
• “those working in the canine welfare sector, [must] refine their ability to identify and respond to trends in the behavior of potential dog owners.”
• “The most widely reported factors associated with acquisition behavior include: the dog’s physical appearance, behavior and health; social influences, such as trends in the popularity of certain breeds; demographic and socioeconomic factors; and the owner’s previous ownership experience.”
• “Overall, the research discussed in this paper highlights that complex interactions likely underpin the various factors that might influence prospective owners’ motivators and behaviors.”

Läs mer:

Länk till studien "Acquiring a Pet Dog: A Review of Factors Affecting the Decision-Making of Prospective Dog Owners"

Länk till IPFD/Dog wellnet.