Tillämpning av index i avelsarbetet

Hur ska index användas i avelsarbetet?

I de raser för vilka HD- och/eller ED-index införs behövs strategier för hur dessa ska användas i avelsarbetet. Hundens indexvärde är en bättre förutsägelse om dess nedärvningsförmåga avseende HD/ED än det egna röntgenresultatet. Av den anledningen bör avelsbeslut baseras på de tilltänkta avelsdjurens index för HD/ED snarare än dess röntgenresultat.

Införande av index för HD och/eller HD i en ras medför att rasens avelsstrategi (RAS) avseende dessa sjukdomar behöver uppdateras. Precis vilken strategi som är lämplig bör beslutas för varje ras utifrån just den rasens förutsättningar. En rimlig lägsta målsättning är att rasens ledhälsa inte ska försämras över tid, vilket innebär att genomsnittligt index för de kullar som föds bör ligga på som lägst 100 (se mer om SKKs registreringsregler och rekommendationer nedan).

Vad gäller för hundraser som sedan tidigare har hälsoprogram på nivå 3, d v s krav på fria höfter för avel, och som nu får HD-index?

För de raser som idag har hälsoprogram för HD på nivå 3 (krav på fria höfter för avel) innebär införandet av HD-index en förändring i hälsoprogrammet för HD. Detta eftersom hundar graderade med HD grad C som (på grund av goda HD-resultat hos släktingar) får ett index bättre än genomsnittet i rasen bör kunna användas i avel.

De nya registreringsreglerna i raser med hälsoprogram på nivå 3 för vilka index införs innebär att hundar med höftledsstatus A, B eller C får användas i avel, med rekommendationen att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara större än 100, d v s (index far + index mor)/2 > 100. Denna rekommendation innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än genomsnittet i rasen (referenspopulationen). Om rekommendationen följs kommer den genetiska nivån för HD/ED i rasen successivt att förbättras.

Hundar med HD grad D eller E inte får användas i avel, oavsett HD-index. För utländska avelsdjur utan ett eget HD-index i SKK Avelsdata gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B.

De raser som berördes av denna ändring i hälsoprogrammet för HD från januari 2018 är briard, karelsk björnhund, strävhårig vorsteh och wachtelhund.

Tysk schäferhund behåller, trots införande av HD-index, under året 2018 befintligt hälsoprogram för HD (d v s krav på grad A eller B för avel). Detta efter beslut i SKKs centralstyrelse.

Är det möjligt att ha kullindex över 100 som ett krav istället för rekommendation?

Ja. SKKs avelskommitté beslutade under 2017 att det ska vara möjligt för klubbar vars raser har hälsoprogram för HD på nivå 3 att ansöka om en striktare utformning, innebärandes krav på preliminärt kullindex över 100. Programmet betyder att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara över 100. 

Precis som för de raser som endast har rekommendation om kullindex över 100 får hundar med höftledsstatus A, B eller C användas i avel. Hundar med HD grad D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. För utländska avelsdjur gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B.

Min hund har ett HD-index under 100, betyder det att jag inte kan använda honom/henne i avel?

HD är en av många egenskaper som vi tar hänsyn till i avelsarbetet. För en förbättring av den genetiska nivån av HD i rasen över tid bör de kullar som föds ha ett preliminärt index över 100 (d v s föräldradjurens genomsnittliga HD-index bör vara över 100). Det innebär att man t ex kan kompensera ett lägre index hos hanen med ett något högre hos tiken, eller vice versa, så att genomsnittet blir större än 100.

Ett preliminärt index över 100 är en rekommendation från SKK och medför inte några påföljder avseende registrering av avkommorna. 

I avelsarbetet är det många egenskaper rörande hälsa, mentalitet o s v som ska vägas in i avelsbeslutet. Av den anledningen kan uppfödare i vissa fall bedöma att det är motiverat att göra en parning som har ett något lägre HD-index än det rekommenderade med anledning av att föräldradjuren anses ha andra förtjänster som motiverar parningen.

Hur hittar jag en avelshane med index över 100?

I Avelsdata man kan söka på hundar som uppfyller olika kriterier, till exempel HD- och ED-index över 100, ögon utan anmärkningar, hundar födda vissa år, från en viss kennel med mera.

Är en hund med HD-grad B eller C lika lämplig i aveln som en A-hund med samma index?

Ja, hundar (av samma ras) med samma indexvärde förväntas vara lika goda nedärvare vad gäller HD/ED, oavsett egen ledstatus. Indexet är ett säkrare mått på hundens avelsvärde avseende HD/ED än vad det enskilda röntgenresultatet är.

Vad gäller för utländska avelsdjur?

För raser med hälsoprogram nivå 3 avseende HD, d v s tidigare krav på fria höfter, gäller även fortsättningsvis att utländska avelshundar som saknar eget HD-index i SKKs Avelsdata ska ha HD-status A eller B i enlighet med tidigare regler.

Kan införande av HD-/ED-index förväntas ha någon inverkan på inavelsökningen i rasen?

Om avelsurvalet i stor utsträckning baseras på hundarnas index för HD och/eller ED finns en teoretisk risk för en ökad inavelsgrad i rasen. Eftersom också släktingars röntgenresultat inkluderas vid skattningen av avelsvärdet kommer de individer med de högsta indexvärdena ofta vara besläktade, vilket kan medföra en ökad sannolikhet för att närbesläktade djur selekteras för avel.

I praktiken bedöms risken som relativt liten eftersom HD- och ED-index endast utgör ett par av alla de egenskaper som beaktas vid valet av avelsdjur. I numerärt små populationer är det dock bra att vara medveten om detta och försöka säkerställa en spridning i vilka avelsdjur som används.