Riktlinjer för specialklubbar med flera raser

Läs om de riktlinjer som finns vid arbete med avelsfrågor inom specialklubbar med ansvar för flera raser.

 Allmänt om förutsättningarna

  • Uppdraget innebär att väcka intresse för och främja avel och uppfödning av såväl fysiskt som mentalt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rashundar
  • RAS är en handlingsplan för aveln inom en ras och en tillämpning av SKKs Avelspolicy
  • RAS-arbetet ska baseras på god kunskap om gällande hälsoprogram och djurskyddslagen
  • SKKs grundläggande värderingar ska förmedlas till medlemmarna i enlighet medklubbens stadgar, SKKs grundregler, Avelspolicy för SKK och SKKs riktlinjer.  Dessa yttre ramar ger tydlighet om organisationens mål och avelsfunktionärernas roll och funktion.
  • Arbetet ska vara förankrat hos styrelsen, som ansvarar för klubbens avelsfrågor.

Specialklubbens arbete med avelsfrågor

Specialklubben styrelse utser en kommitté/arbetsgrupp med de kompetenser som den anser behövs för arbetet med avelsfrågorna och avelsstrategierna (RAS) inom de raser som ingår i specialklubben. Kommitténs sammansättning och storlek kan växla efter behov och ska ha en arbetsbeskrivning med utgångspunkt i stadgar, SKKs riktlinjer för avelsrådgivning och Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer. Detta innebär en pedagogisk uppgift när det gäller att förmedla SKKs grundläggande värderingar, kunskap om avel och uppfödning och innebörden i grundreglerna.

Kontakt med och stöd till de i specialklubben ingående rasklubbarna angående utvecklingen och uppföljningen av avelsstrategierna (RAS) är grundläggande för arbetet med avelsfrågorna i specialklubben. För raser utan rasklubb har specialklubben hela rasansvaret.

Arbetsbeskrivningen ska anpassas till specialklubbens övergripande ansvar för avelsfrågorna inom de olika raserna och ha en tydlig struktur, som underlättar det fortlöpande arbetet och vid byte av funktionärer.

Specialklubbens organ för avelsfrågor ska:

  • Skaffa sig kännedom om grundläggande rasinformation (rashistorik, populationsstorlek, avelsstruktur och avelstraditioner, status beträffande hälsa, mentalitet, bruks- och jaktduglighet samt exteriör) och information om rasernas utveckling nationellt och internationellt genom att ta del av och vid behov medverka vid arbetet med RAS och de årliga utvärderingarna av RAS.
  • Sprida information och inbjuda till kontakt genom att använda klubbens informationskanaler som webbsida och klubbtidning
  • Fortlöpande följa SKKs arbete med avelsfrågor, exempelvis genom att ta del av SKKs avelskommittés protokoll och övriga information
  • Anordna avelskonferenser (se regler för ansökan om bidrag)
  • Etablera och upprätthålla former och rutiner för kontakten med specialklubbens rasklubbar, bland annat genom att ta del av rasklubbens publikationer och årliga utvärdering av RAS. Ansvaret för att kontakten upprätthålls vilar både på special- och rasklubb
  • Ansvara för att arkivera RAS och årliga utvärderingar av RAS och uppdra åt rasklubbarna att ta fram nya versioner av RAS innan giltighetstiden löper ut, vilket normalt sker var femte år  
  • När en ny version av RAS kommer in till specialklubbens styrelse/avelskommitté ska denna bedöma dokumentet med avseende på att strukturen är korrekt, att innehållet är rimligt och att det finns beskrivet hur dokumentet förankrats bland medlemmarna. Sakinnehållet ansvarar rasklubben för. Specialklubben förutsätts ha följt arbetets gång så att inga större förändringar kommer att föreslås efter det att dokumentet färdigställts av rasklubben. När special- och rasklubb är överens skickar specialklubben RAS till SKKs avelskommitté med förslag om att det fastställs.
  • Årligen upprätta verksamhetsberättelse med utvärdering av bland annat arbetet med RAS samt verksamhetsplan med arbetsbeskrivning för avelsfunktionärer
  • I samband med fullmäktige/årsmöte övergripande redogöra för arbetet med avelsfrågorna/RAS (§7, moment 3, punkt 8).