Ansökan om hälsoprogram

Nedanstående information avser de av SKK organiserade hälsoprogrammen. SKKs Avelskommitté föreslår dock special- och rasklubbar att överväga att istället för centrala hälsoprogram ha egna, väl motiverade, rekommendationer för undersökningar och vilka avelsbeslut som bör fattas utifrån resultaten.

För centralt organiserade hälsoprogram gäller följande:

Allmänna krav:

  • Sjukdomen/defekten kan på säkra grunder betraktas som ärftlig.
  • Sjukdomen/defekten ska ha menlig/allvarlig påverkan på hundens livskvalitet.
  • Diagnostiken är väl beprövad och erkänd. Med stöd av undersökningsresultatet kan man säga om hunden har/inte har defekten/sjukdomen.
  • Ansökan är behandlad och tillstyrkt av specialklubben

Beslut att hos SKK ansöka om hälsoprogram fattas av klubbstyrelsen, som enligt stadgarna ansvarar för avelsfrågorna. Beslutet ska vara väl förankrat bland medlemmarna.

Till ansökan ska därutöver bifogas ett underlag innehållande:

  1. En dokumentation av sjukdomen/defekten utifrån punkterna i de allmänna kraven, såvida inte sjukdomen/defekten förekommer i SKKs hälsoprogram sedan tidigare
  2. En redovisning över utbredning och omfattning av sjukdomen/defekten byggd på förslagsvis hälsoenkäter och försäkringsstatistik
  3. Antal registreringar/år
  4. Numerär utvecklingstrend i Sverige resp internationellt, importfrekvens
  5. Ev information om undersökningskrav/regler i hemlandet
  6. Övriga hälsoprogram/krav för avelsdjur (centrala och/eller på klubbnivå)
  7. Relevanta avsnitt ur Rasspecifik Avelsstrategi inklusive klubbens avelsrekommendationer och valphänvisningsregler

Hälsoprogrammens nivåer och AKs hänsynstaganden i bedömningen av ansökan:

Nivå 1: Central registrering av veterinära undersökningsresultat.
Eftersom inga särskilda krav på avelsdjur är kopplade till denna nivå fordras i regel enbart att de allmänna kraven och det ovan efterfrågade underlaget bifogas för att SKK ska bifalla ansökan.

Nivå 2: Krav på centralt registrerat resultat avseende specifik sjukdom.
Hälsoprogram på denna nivå kan försvåra användningen av utländska avelsdjur. Konsekvensen av detta måste beaktas framför allt i numerärt små raser. I praktiken medför ofta hälsoprogram på nivå 2 en utslagning av avelsdjur och därmed en reduktion av avelsbasen trots att inga krav föreligger på specifika undersökningsresultat.

Nivå 3: Krav på centralt registrerat resultat avseende specifik sjukdom eller krav på visst undersökningsresultat avseende specifik sjukdom.
Denna nivå kan omöjliggöra användningen av utländska avelsdjur i de fall då utländska undersökningsresultat ej accepteras. Importerad hund måste vanligtvis undersökas på nytt i Sverige för registrering av avkomma, detta oavsett tidigare resultat. Rasens populationsbild är av stor vikt. Rasens numerär, sjukdomen/defektens utbredning samt övriga problem inom rasen är av avgörande betydelse för AKs beslut om bifall eller avslag.

Ansökan om hälsoprogram på nivå 1 kan efter beslut i SKK/AK träda ikraft med omedelbar verkan.

Ansökan om hälsoprogram på nivå 2 och 3 ska vara SKK/AK tillhanda senast den 30 april och kan efter beslut i SKK/AK träda ikraft den 1 januari kommande år.  Detta är i enlighet med beslut i Kennelfullmäktige (KF) och med avsikt att information ska delges berörda innan tvingande regler träder ikraft.

Relaterade sidor

  • Utvärdering av hälsoprogram

    För att klubbarna ska kunna skaffa sig en bild av om hälsoprogrammet ligger på rätt nivå, om det har någon effekt och om resultatet bedöms motivera den ekonomiska och arbetsmässiga insatsen har Svenska Kennelklubben, SKK, tagit fram mallar och exempel på utvärderingar.

    Läs mer