Om hundraser och rasstandarder

Vad är en rasstandard? Och vad menas med att en hundras är erkänd? Det och lite till förklarar vi här. Dessutom kan du läsa hur det går till när en hundras blir erkänd.

Tecknad bild på hundens anatomi

Vad är en rasstandard?

En rasstandard är ett dokument som metodiskt beskriver hur en hundras ska se ut och vara. Standarden behandlar rasens ursprung och användningsområde, konstruktion, rörelser, päls, färg och storlek. Rasstandarden ska fungera som utgångspunkt för avel och bedömning av avelsresultat vid utställning.

Svenska Kennelklubben, SKK, är medlem i den internationella organisationen Federation Cynologique Internationale, FCI. SKK erkänner därmed alla raser som erkänns av FCI. Det är rasens hemland som bestämmer över standarden inom FCI. För varje FCI-erkänd ras publicerar FCI den rasstandard som gäller inom hela organisationen.

FCIs standarder är uppställda enligt en särskild mall med fasta rubriker. SKK översätter FCIs standarder till svenska och översättningarna publiceras på SKKs webbplats. FCIs raser är indelade i 10 grupper utifrån ursprung och användningsområden.

På SKKs webbplats publiceras standarder på svenska för alla FCI-erkända raser som finns registrerade i SKK och för alla raser som erkänns av Nordisk Kennelunion, NKU. Översättningen görs av SKKs standardkommitté, StandK (SKKs arbetsgrupp för standardfrågor, AG Standard, under perioden 2012-2021).

Arbetet med en översättning initieras när:

  • FCI publicerar en ny version av en standard för en ras som sedan tidigare registreras av SKK,
  • när en ny FCI-erkänd ras registreras för första gången av SKK
  • eller när en ny ras erkänns av SKK.

Den svenska texten ska motsvara FCIs standard och SKKs standarder följer därmed även FCIs modellstandard. Den rasansvariga klubben inom SKK tillfrågas alltid om synpunkter på översättningarna. Därefter fastställs och publiceras standarden.

Översättningen av rasstandarder är i första hand ett språkligt arbete men centralt är även kynologi och konsekvens. Rasstandarder ska inte bara kunna läsas och förstås av uppfödare och rasentusiaster utan även kunna jämföras och vara tillgängliga för exteriördomare och andra intressenter inom SKK-organisationen.

Översättningen görs från det språk som är standardens originalspråk hos FCI, dvs från något av de fyra FCI-språken engelska, franska, tyska eller spanska. Den av SKK fastställda översättningen gäller vid bedömning på utställning i Sverige men i grunden är det alltså FCIs standard som gäller för en FCI-erkänd ras.

Inom FCI kan en rasstandard ändras på initiativ av rasens hemland. Hemlandet skickar då den reviderade standarden, på ett av FCIs språk, till FCI för fastställande. När det har skett så publiceras standarden på FCIs webbplats och den gäller därefter inom hela FCI.

Vad menas med att en hundras är erkänd?

Att en hundras erkänns av en nationell kennelklubb innebär att hundar av den rasen kan registreras (stambokföras), i den kennelklubbens register och därmed även delta på utställningar, prov och tävlingar.

Den internationella organisationen FCI erkänner drygt 350 hundraser. En ny ras kan erkännas om den uppfyller ett antal kriterier beträffande historia, population, blodslinjer, hälsa och temperament. När en ny ras erkänns fastställs även en standard för rasen.

De FCI-erkända raserna indelas i 10 grupper utifrån ursprung och användningsområden, du hittar dessa i vår hundrasguide. 

Nordisk Kennelunion, NKU, erkänner även ett antal hundraser som inte är FCI-erkända. Det har skett gemensamt av de nordiska kennelklubbarna enligt särskilda kriterier. Sedan 2019 beslutar dock varje kennelklubb inom NKU separat om att erkänna nya raser som inte är FCI-erkända. SKK kan alltså erkänna nya raser nationellt enligt särskilt framtagna och fastställda riktlinjer.

Sverige och Svenska Kennelklubben är hemland för tolv hundraser. Av dessa är nio erkända av FCI och tre av NKU.

FCI-erkända svenska hundraser:


NKU-erkända svenska hundraser:

Under de senaste åren har SKKs arbetsgrupp för standardfrågor i samarbete med respektive rasklubb reviderat rasstandarden för de flesta av de svenska raserna. Det har också inneburit att de FCI-erkända svenska raserna har fått en ny FCI-standard.

Hamiltonstövare ritad av M. Davidson
Hamiltonstövare, illustration av systrarna Davidson. 

Rasillustrationer

I en rasstandard ingår en illustration (teckning eller foto) som visar hur rasen ser ut. Det är rasens hemland som bestämmer vilken illustration som ska användas. Det innebär att SKK i sina översättningar använder samma illustration som finns i FCIs standard. I vissa standarder saknas dock en illustration. I Sverige är öronkupering och svanskupering förbjuden enligt lag. Visar FCIs standardillustration en kuperad hund så kommer den bilden inte att användas i SKKs standardöversättning.

I ett omfattande projekt inom NKU anlitades tidigare två systrar Davidson från Australien för att teckna rasillustrationer för standarder. Teckningarna kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet. De har även gjorts tillgängliga för FCI att användas som illustrationer i rasstandarder varför Davidsonteckningar kan ses i många av FCIs standarder och i SKKs översättningar samt på andra ställen på SKKs webbplats.

Rasnamn

SKK använder numera generellt hemlandets rasnamn även i Sverige. För FCI-erkända raser innebär det att FCIs officiella rasnamn används av SKK. Tidigare användes dock rasnamn på svenska, vilket innebär att många raser som har funnits i Sverige sedan länge har rasnamn på svenska. I löpande text på svenska skrivs rasnamn alltid med gemener då de inte betraktas som egennamn.

Erkännande av nya hundraser

Här kan du läsa SKKs riktlinjer för erkännande av nya hundraser. Riktlinjerna gäller för nationellt erkända raser, men som inte är erkända av FCI. Rutinerna har tagits fram av SKKs avelskommitté och fastställts av SKKs centralstyrelse.

Nordisk Kennelunion har beslutat att varje nordiskt land själva beslutar om erkännande av nya, inte FCI-erkända, hundraser. Rutinerna har tagits fram av SKKs avelskommitté och fastställts av centralstyrelsen.

Bakgrund

En hundras som är erkänd av den internationella kennelunionen, FCI, erkänns även för registrering av SKK. SKKs krav och riktlinjer för erkännande av nya raser berör således endast icke FCI-erkända, men nationellt erkända, raser. Dessa raser kommer, om de erkänns för registrering av SKK, att registreras i SKKs Annexregister (se SKKs registreringsregler).

Vid möte med Nordisk Kennelunions arbetsutskott, NKU/AU, den 24 oktober 2018 beslutades om nya rutiner för erkännande av nya raser. De reviderade rutinerna innebär att varje nordiskt land själva kan besluta om erkännande av en ny, icke FCI-erkänd, ras.

Ansökan om erkännande av en ny hundras i SKKs stambok ska skickas till SKKs avelskommitté. Ansökan kan göras av privatperson eller av rasklubb.

Ansökan för erkännande av en ny ras för registrering samt deltagande i aktiviteter (utställning, prov, tävling och beskrivning) ska uppfylla nedanstående kriterier. Underlaget bifogas i ansökan.

  • Rasen ska vara erkänd av hemlandets nationella kennelklubb
  • En rasstandard översatt till åtminstone engelska
  • Eventuella önskemål om specialklubbstillhörighet

Rasen erkänns för registrering i SKKs Annexregister. Hundar av rasen registreras per automatik med avelsspärr som inte kan hävas förrän rasen även uppfyller krav för att få bedriva avel i Sverige (se nedan).

För att bedriva avel med en ny ras i Sverige skickas en ansökan om detta till SKKs avelskommitté.

Följande information ska bifogas ansökan:

  • En motivering avseende om och i så fall varför aktuell ras ska erkännas som en separat ras eller som en variant av en redan existerande ras.
  • En rasspecifik avelsstrategi, RAS, för rasen innehållande avelsmål och avelsstrategier för ett långsiktigt hållbart avelsarbete med avseende på bland annat genetisk variation. För mer information se Mall för RAS. 

Om rasen erkänns för att bedriva avel i Sverige kommer hundar av rasen att registreras i SKKs Annexregister utan avelsspärr, förutsatt att individen uppfyller de krav och regler som kan finnas för rasen. 

Grundläggande krav avseende hälsa och mentalitet

SKK/AK förbehåller sig rätten att neka erkännande av raser som inte uppfyller grundläggande krav avseende hälsa och/eller mentalitet med hänsyn till SKKs grundregler, djurskyddslagstiftningen eller samhällets krav. Till sådana raser hör exempelvis varghybrider, raser med stora rädslor eller aggressioner/vaktinstinkt samt raser med betydande hälsoproblem och/eller en påtagligt osund konstruktion.

Krav på genomförd BPH

SKK/AK kan, i de fall där det anses motiverat, besluta om krav på genomförd Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund, BPH, för rasen enligt nedan:

”Registreringsförbud för avkomma efter i Sverige boende föräldradjur som ej har genomförd BPH. I enlighet med SKKs grundregler ska genomförd BPH föreligga före parning.  Med genomförd BPH menas att samtliga moment genomförts med kryss i samtliga aktuella rutor. BPH kan vara genomförd med eller utan skott.”

Krav på hälsostatus

SKK/AK kan, i de fall där det anses motiverat, besluta om krav på visst hälsoresultat inför avel (exempelvis hälsoprogram avseende höftledsdysplasi, HD). 

SKK/AK vill poängtera att en hundpopulation som är en variant av en redan existerande hundras också bör erkännas som en variant av denna ras, och inte en ny ras. Detta för att, vid behov, underlätta utbyte av avelsmaterial populationerna emellan, i enlighet med den ambition som uttrycks i SKKs Avelspolicy.

Av SKKs Avelspolicy framgår att SKK ska:

"Verka för att minska antalet avelsrestriktioner som inte är relaterade till hundrasernas sundhet men begränsar möjligheterna till ett effektivt utnyttjande av befintliga hundmaterial; vid behov ta bort avelshinder mellan rasvarianter/raser, vilka bygger på olikheter i enskilda genpar till exempel färg, hårlag och storlek.” 

En ras som erkänns för registrering i Sverige kan delta vid utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar i Sverige.

I samband med beslut om erkännande av en ny ras behöver även beslut tas om från vilket datum rasen i fråga ska ha utställningsrätt (vanligen från kommande årsskifte) samt rätt att delta i beskrivningar och eventuella rasspecifika prov och tävlingar (kopplat till rasens specialklubbstillhörighet).