Läs mer om vår forskning!

En alldeles egen hund är en dröm för de flesta hundälskare. Och en dag står du äntligen där – med en varm valp i famnen. Men hur gör man för att relationen ska bli så bra som möjligt? Vilka fallgropar finns det – och vad bör man tänka på? Vi bad fyra forskare att berätta om sina tankar kring relationen hund - människa, och hur den kan bli så bra som möjligt.

För hundra år sedan syddes ofta varma vinterkläder av hundskinn. Pälsar, vantar och mössor som så småningom hamnade på vindar, i förråd och hos hembygdsföreningar – bortglömda och utbytta mot modernare material.

Att hundpromenaderna ger styrka och kondis – det kan de flesta av oss hålla med om. Men om utbytet av motionen kan förbättras ytterligare genom ett träningsschema – det har de båda forskarna Josefin Söder och Klara Smedberg tagit reda på i sin studie.

Just nu pågår ett projekt inom aveln av king charles spaniel. Med hjälp av tre andra raser – dansk-svensk gårdshund, japansk spets och lhasa apso - hoppas man kunna bredda den genetiska basen för rasen, för att samtidigt få fram sunda hundar.

Lördagen den 16 november 2024 höll Agria och SKK Forskningsfond ett seminarium tillsammans med Agria under rubriken Forskning för hela hundlivet.

Hur fodret påverkar hundars metabolism och tarmflora – det har forskaren och veterinären Hanna Palmqvist tittat närmare på. I hennes studie har arton hundar utfodrats med tre speciellt framtagna foder innehållande kolhydratkällorna havre, vete respektive råg. 

Hur ägaren knyter an till sitt djur, och på vilket sätt det påverkar djurets beteende – det skildras i en studie gjord vid universitetet i Helsingfors.

Hundar av aktiva raser som rör sig mycket, drabbas oftare av skador än andra. Men vilka är skadorna – och hur kan man undvika dem? Det har forskaren Ann Essner tagit reda på i en ny studie.

Varje dag sätter sociala tjänstehundar guldkant på vardagen för alla som möter dem inom vård, skola och omsorg. Men hur mår egentligen de hundar som arbetar med människor?

Kan melatonin användas för att skjuta upp ett löp som kommer att inträffa vid "fel tidpunkt" – mitt i jaktsäsongen eller semesterresan? Nej, tyvärr inte. Det visar studien som har gjorts vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Varför får vissa mopsar rörelsestörningar? Det har forskaren Cecilia Rohdin tittat närmare på i sin studie med namnet "Progressiv myelopati hos mops". Hennes forskning visar att det finns en helt egen variant av ryggmärgssjukdom – vilken också förklarar en del problemet med de så kallade "vingelmopsarna".