Vi vill att våra sällskapsdjur ska må bra hela livet. Genom att stötta forskning om djurens hälsa, etologi och betydelse i samhället ger vi dem bästa möjliga chans att göra det.
Hälta är ett tecken på smärta, den slutsatsen är enkel att dra. Att fastställa typ av hälta, var den sitter eller hur ont den gör kan vara desto klurigare. Forskarna Anna Bergh och Anja Pedersen vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har testat nya mätmetoder för såväl analys som smärtlindring.
Allt från hjärtsjukdomar till agilitybelastning, avancerad hältdiagnostik och genetiska studier av svenska hundraser studeras i årets forskningssatsning från Agria och SKK. I år delas sammanlagt 7,5 miljoner kronor ut till forskare i norden.
Mutationer på samma gen som orsakar artros hos människa – är det svaret på gåtan varför hundar drabbas av höftledsdysplasi? Läs intervjun med Maja Arendt och hennes forskarkollegor som arbetar för att hitta svaret på varför hundar drabbas av artros.
Våra hundar har många olika uppgifter i dagens samhälle – allt från bruks, jakt och vallning, till sällskap, träning och tävling. Men hur ska vi se så att rätt hund hamnar på rätt plats? Det hoppas de båda SLU-forskarna Therese Rehn och Katja Nilsson kunna ta reda på i sin studie.
En alldeles egen hund är en dröm för de flesta hundälskare. Och en dag står du äntligen där – med en varm valp i famnen. Vi bad fyra forskare att berätta om sina tankar kring relationen hund - människa och hur den kan bli så bra som möjligt.
Kan brist på taurin förklara varför vissa hundraser – såsom cocker spaniel – drabbas av hjärtsjukdom? Och kan i så fall tillskott av taurin på ett enkelt sätt både förebygga och bota sjukdomen? Svaret på båda frågorna är numera ja – enligt en studie vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Just nu pågår ett projekt inom aveln av king charles spaniel. Med hjälp av tre andra raser – dansk-svensk gårdshund, japansk spets och lhasa apso - hoppas man kunna bredda den genetiska basen för rasen.
För hundra år sedan syddes ofta varma vinterkläder av hundskinn. Pälsar, vantar och mössor som så småningom hamnade på vindar, i förråd och hos hembygdsföreningar – bortglömda och utbytta mot modernare material.
