Svenska Kennelklubben

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar, hundägare och hundälskare i Sverige. Med cirka 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt – och visar på den stora glädjen och nyttan med hund!

Vår nya vd behöver bland annat ha:

• erfarenhet från en affärs- och verksamhetsutvecklande roll med budget- och resultatansvar
• kunskap om den ideella sektorns särskilda förutsättningar
• förhandlingsvana inkluderande kommersiella avtal

Läs mer om tjänsten och ansök via vår webbplats senast 8 november.

Kommittén för hundars mentalitet, KHM, har beslutat om att samtliga hundraser med fler än 200 beskrivna individer ska få en mer utförlig redovisning av resultaten än vad som återfinns på SKK Avelsdata, en så kallad 200-analys.

Stöd i avelsarbetet

Förhoppningen är att analyserna ska hjälpa uppfödare, ras- och specialklubbar i sitt avelsarbete. Men de kan även vara intressanta för andra att ta del av då de ger en bild av rasens mentalitet i nuläget. 

Läs mer

• Borderterrier, 200-analys BPH
• Jack russell terrier, 200-analys BPH
• Tax, 200-analys tax
• Västgötaspets, 200-analys BPH

Vad är det för speciellt med jakthundar? Hur ska jakthunden tränas och utfodras? Hur vet jag egentligen hur min jakthund mår? Är det vanligt med halsproblem på jakthundar? Vad ska jag tänka på när jag jagar in min unga hund?

När? Tisdag den 20 oktober kl. 19.00
Var? I evenemanget "Snacka med SKK – fråga jakthundsveterinären"
Hur? Anna Pamuk, Fjällveterinären, veterinär och jakthundsägare sänder live och besvarar frågor om jakthundars hälsa.

Titta i efterhand

Grytanlagsprov med levande grävling genomförs idag med stöd av ett undantag från djurskyddsförordningen som beslutats av regeringen. Naturvårdsverket och Jordbruksverket fick under 2019 i uppdrag att utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling. Resultatet presenterades sommaren 2020.

Förslaget: utfasning över en femårsperiod

Naturvårdsverket och Jordbruksverket bekräftar i sin utredning att grytjakt kan vara ett viktigt verktyg vid bekämpning av invassiva arter samt vid eftersök av skadat grytlevande vilt. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att det även i framtiden finns lämpliga hundar för grytjakt. Samtidigt föreslår de två myndigheterna att grytanlagsprov med levande grävling ska fasas ut under en femårsperiod och ersätts med alternativ som attrapper eller grytjaktprov.

Fem år är för kort tid

Svenska Kennelklubben, SKK, och Svenska Jägareförbundet är kritiska mot förslaget att fasa ut användandet av levande grävlingar vid grytanlagsprov under så begränsad tid. Fem år är en kort tid för att utvärdera avel av jakthundar som verkar över flera hundgenerationer och skulle hellre sett en längre utvärderingsperiod.

Otydligt på flera områden

Men framförallt är det otydligheten i förslaget från Naturvårdsverket och Jordbruksverket som är grunden till vår kritik. Det finns inget i utredningen som antyder vem som skall finansiera utveckling och utvärdering av alternativa provformer. Vad händer efter fem år om alternativen inte visar sig fungera tillfredställande? Blir det ändå ett stopp för grytanlagsprov med levande grävlingar utan att vi har fungerande alternativ?

Grävlingen kommer inte till skada

Sedan mitten av 90-talet har SKK anpassat proven med levande grävlingar till djurskyddskraven. Vi har modifierat gryten så att grävling och hund inte kan komma till skada. Det finns även regler om hur ofta och hur länge grävlingen får vara provdjur.

Attrapper eller grytjaktprov som ersättning?

Vi har vidareutvecklat grytjaktproven i naturgryt som avelsverktyg för att minska behovet av grytanlagsprov, men vi tycker ändå att de fyller en viktig funktion. De erbjuder unga hundar en första kontakt under kontrollerade former och relativt likvärdiga provsituationer för alla hundar.

Tyvärr är vi skeptiska till attrapper som alternativ till levande grävlingar. Andra typer av attrapper för hundträning som exempelvis ”permobjörnar” genomskådas och ignoreras ofta av erfarna hundar.

Grytjaktproven är ett bättre alternativ som vi redan börjat använda mer för avelsurval, men problemet här är att av organisatoriska skäl är det svårt att få många hundar till start. Dessutom är varje provsituation i naturgryt unik och ökar variationen i provresultat som inte kan förklaras av hundens egenskaper.

Läs mer

Grytanlagsprov med grävling utreds – nyhet från den 10 juli 2019

Veckans hundras på Köpahund.se

Nu sjösätter kommittén projektet "Veckans hundras" där en hundras uppmärksammas lite extra på Köpahund.se och Facebooksidan Hund för alla - Köpahund.se. Kommittén kommer att undersöka möjligheterna att genomföra digitala uppfödarmöten och en ny enkät kommer att tas fram till uppfödare.

Läs mer: Kommittén för uppfödarsamverkan, protokoll 5–2020

Motverka skadliga effekter av exteriöra överdrifter

En arbetsgrupp ska ta fram förslag på strategier och mål för SKK att kunna göra ett tydligt ställningstagande när det gäller att motverka skadliga effekter av exteriöra överdrifter. Uppdraget kommer från SKKs Centralstyrelse.

Läs mer: Kommittén för samsyn och exteriör sundhet, protokoll 4–2020

Två nya vildsvinshägn

Fem jakthundklubbar har fått sina jaktprovsregelverk förlängda i ett år efter ansökan. Två nya vildsvinshägn har blivit godkända för anlagstest i vildsvinshägn.

Läs mer: Jakthundskommitténs protokoll 3–2020

Exteriörbedömning införs

Nu kan klubbar erbjuda exteriörbedömning. Några förändringar har skett i utställningsprogrammet för länsklubbar 2021. Seminarium för domar- och utställningsansvariga i länsklubbar och specialklubbar skjuts fram ytterligare ett år.

Läs mer: Utställningskommittén, protokoll 6–2020

Ny honnörsdomare utsedd

Vi är glada att meddela att Ann Rode har utsetts till honnörsdomare. Exteriördomarkonferenserna för 2020 har nya datum. Utbildningsplaner har tagits fram för de som numera ingår i allroundutbildningsprogrammet för exteriördomare.

Läs mer: Domarkommittén, protokoll 4–2020

Effekter av covid-19, collieutredningen och inavel

På grund av rådande pandemin önskades justering av utredningen av specialklubbsorganisationen och förskjuten regelrevidering. Status i Collieutredningen fanns på mötesagendan samt information om Avelskommitténs förslag kring inavel.

Läs mer: Centralstyrelsen, protokoll 6–2020

BPH är fortsatt populärt

Antalet starter på Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH, har mer än tredubblats från 2012 till 2019. Kommittén ska börja arbetet med att ta fram en kort onlinekurs på temat hundars mentalitet. Man arbetar också vidare med och prioriterar projektet som syftar till att kunna skatta index för mentalitet – ett användbart verktyg vid val av avelsdjur.

Läs mer: Kommittén för hundars mentalitet protokoll 3–2020

Ingen fonetisk skrift

Arbetsgruppen kommer inte arbeta vidare med förslaget om uttalsanvisningar i fonetisk skrift för svåruttalade hundrasnamn. För att kunna genomföra och slutföra projektet att uppdatera äldre standardöversättningar kommer arbetsgruppen att äska utökade medel för perioden 2021-2022. 

Läs mer: Arbetsgruppen för standardfrågor, protokoll 4–2020

Läs mer

• Uttalandet från FCI
• Utställningar utomlands