Här kan du läsa mer om valparnas behov under den allra första tiden, från födseln och fram till att de är 8 veckor gamla och kan levereras till sina nya familjer.
Dagarna efter själva valpningen är ofta lite nervösa även om förlossningen har gått bra. Sov gärna i samma rum som tiken och hennes nyfödda valpar och sitt med den lilla familjen en stund flera gånger om dagen. Då får du en bild av hur valparna mår och hur din tik fungerar som mamma. Du ser att alla valparna äter ordentligt och blir omskötta. (Det händer ibland att det bara föds en enda valp och det innebär speciella utmaningar. Se länken längst ned på sidan.)
Att ha tät och regelbunden uppsikt över tiken och valparna särskilt de första dagarna gör att du snabbt upptäcker om något är fel. När det gäller nyfödda valpar har man inte så lång tid att spela på. Om en valp tacklar av är marginalerna ganska små innan den är förlorad.
Din vän vågen
Vågen är en god hjälp, särskilt under valparnas första levnadsveckor. Första dygnet efter födseln händer det att valpar tappar en smula i vikt, men sedan vänder det och det brukar bara ta en dryg vecka innan de har fördubblat sin födelsevikt. Hur snabbt det går beror på hur stor konkurrensen är kring matbordet. Valpar som inte går upp i vikt som man förväntar kan behöva stödmatas. Detsamma gäller om kullen är mycket stor. Idag finns färdiga preparat på marknaden som är särskilt anpassade till spädvalpars behov.
Tikens juver och allmäntillstånd
I samband med att tikens mjölkproduktion tar fart är det viktigt att varje dag, gärna både morgon och kväll, kontrollera hur hennes juver mår. Stenhårda, varma juver kan vara tecken på mjölkstockning eller inflammation. Var också extra observant om kullen är liten och valparna inte diar ur alla spenar. Om ett juver känns spänt, lägg till en valp eller försök mjölka ur som första åtgärd.
Även om tiken är trött efter valpningen ska hennes allmäntillstånd vara gott. Hennes temperatur kan vara en aning förhöjd de första dagarna, men börjar den rassla iväg upp mot fyrtio grader och hon förefaller onormalt slö ska du rådgöra med din veterinär. ”Better safe than sorry” är en god devis att hålla sig till under de här omständigheterna.
Dygnen efter förlossningen är det bra att ge tiken flera små portioner mat. Bjud henne hellre flera gånger med en liten skål mat än två gånger med fulla bunkar. Inte alla tikar äter första dygnen. Det är ganska vanligt att nyvalpade tikar är känsliga i magen och det är bökigt om hon får diarré nu när hon som allra minst vill gå ut och rasta sig var och varannan timme. Rent, fräscht vatten ska finnas i närheten av valplådan, se till att skålen alltid är fylld.
Den välmående valpkullen består av småttingar som äter, sover, drömmer förvånansvärt livligt och protesterar högljutt när mamman sköter om dem alltför omilt. Den valp som gnäller hela tiden är en mardröm för en erfaren uppfödare som vet vad det innebär – att den har små chanser att klara sig. Likadant är det med en valp som hamnar utanför gänget, som ligger knuffad åt sidan och som känns kall när man tar i den och som kontinuerligt förlorar i vikt. Kanske bryr sig tiken inte ens om den. Det är hårt att se, men att till varje pris rädda livet på dessa små är ingen bra idé. Även om man skulle lyckas klara dem igenom den första kritiska tiden verkar det som om de här valparna ofta inte blir gamla därför att det faktiskt inte står helt rätt till med dem.
Valparnas navelsträngar torkar in och faller av inom en eller ett par dygn. I enstaka fall kan de sitta kvar längre vilket i regel inte är något att oroa sig för.
Din roll de första veckorna
Summa summarum har valpkullen de första veckorna egentligen bara behov av sin mamma och en dräglig miljö i omgivningen. Den mänskliga flocken, familjen, är inget valparna frågar efter.Tvärtom ska tiken och valparna få vara i fred, förutom när det gäller de människor tiken känner allra bäst. Bjud inte in vänner och bekanta, och nyfikna valpköpare får definitivt vänta. Att värna om att din tik har lugn och ro är ett ansvar du har som uppfödare.
Det är också din sak att se till att det är rent och snyggt i valplådan. Tiken har avslag (en mindre blödning efter valpningen), valparna kissar och bajsar och därför kan du behöva bädda om ett par gånger om dagen med rent underlag och handdukar. Passa på att göra det när tiken är ute och rastar, så slipper hon bli orolig över att valparna flyttas över på en ny handduk. Du hinner då också lägga de använda handdukarna i tvättmaskinen innan hon kommer in. Ibland kan tikar bli olyckliga när man tar bort smutstvätten från valprummet, förmodligen för att den luktar valp så starkt.
Det kommer att lukta valp i valprummet, men det får inte lukta surt eller skämt. Värmen i rummet bör hållas kring normal inomhustemperatur.Var försiktig med extra värmekällor, valpar har svårt att reglera sin kroppstemperatur och är känsliga för överhettning. Tiken brukar inte heller trivas om det är för varmt.
Förutom när du städar valplådan och väger valparna, låt bli att lyfta eller bära runt på dem de första veckorna. De ska ligga i valplådan hos sin mamma. Men smeka dem mjukt och försiktigt, det får du göra. Forskarna tror till och med att det kan vara gynnsamt för valparnas utveckling. De första fjorton dagarna är normalt sett en lugn period i valparnas och uppfödarens liv.
Världen blir större
Runt två veckors ålder börjar det hända saker. Valparna som tidigare varit blinda och döva öppnar både ögon och öron. Hur väl dessa sinnen fungerar till en början vet man inte. Däremot kan man när de öppnar ögonen uppleva att de förvandlas från anonyma djurungar till små hundar. Ögonen ger dem personlighet.
Snart är valplådan för trång och världen utanför utgör en oemotståndlig lockelse. Det börjar bli dags att bygga om boet så att valparna får möjlighet att röra sig utanför själva lådan. Har man byggt valplådan smart kanske det räcker med att avlägsna ett par skruvar för att framstycket ska kunna lyftas bort. Hägna sedan in en lagom golvyta med kompostgaller – denna uppfinning som definitivt måste vara uppfödarens bästa vän. Se till att du gör en lägre del där tiken kan gå in och ut ur hagen. Det är viktigt att hon själv kan bestämma hur mycket tid hon vill tillbringa hos valparna.
Till en början ska golvytan vara liten.Valparna kommer att modigt krypa iväg från liggplatsen men sedan är de ohjälpligt vilse. Just i en övergångsfas runt tre veckor kan det vara bökigt. Valparna klättrar och ska absolut ut ur valplådan men de hittar inte tillbaka hem. Vill man ha lugna nätter ska man nog begränsa rörelsefriheten till lådan igen under dygnets mörka timmar åtminstone tills man ser att valparna har ett lokalsinne som förmår att leda dem tillbaka till värmen.
Var ska då valparna bo? Nu går de in i en fas där det kommer att bli allt viktigare med sociala kontakter. Ett hörn i köket för valphagen, eller i ett rum i anslutning, är för det mesta en utmärkt lösning. Det gör det möjligt för valparna att vänja sig vid alla ljud, dofter och händelser som förknippas med ett vardagligt hundliv.
Golvet i valphagen täcks med tidningspapper. När valparna blir äldre kan man inskränka ytan med tidningar till en mindre del av hagen för att lära dem att söka upp det underlaget när de ska göra ifrån sig. Precis som valplådan ska valphagen hållas ren. Det betyder att tidningarna kommer att behöva bytas flera gånger om dagen. Har du en kull av en ras över dvärghundsstorlek och syskonskaran är talrik kommer du att behöva skura hagen minst en gång om dagen. Använd rotborste och såpa. Var försiktig med starkare rengöringsmedel, tänk på att valparna ska vistas på golvet och där får inte finnas kemikalier som riskerar att göra dem sjuka.
Avvänjning
I tredje, fjärde veckan av valparnas levnad producerar tiken som mest mjölk och hon behöver rejäla givor av ett bra och näringsriktigt välbalanserat foder. Det är nu dags för uppfödaren att börja göra en mer konkret insats på matfronten för valparnas vidkommande.
Det råder delade meningar bland uppfödare om när man ska börja ge valparna mat utöver tikmjölken. Det finns de som börjar ge fast föda redan när valparna är knappa två veckor gamla och det finns de som väntar tills de är närmare fyra veckor. Är kullen stor sliter det hårt på tiken att dia och då vill man förmodligen hjälpa till ganska tidigt.
Vad man ger varierar också. En klassiker är att mosa ihop rå nötfärs (max 10 % fett) med en äggula och några droppar raps- eller solrosolja. Värm en portion, första gången i storleksordningen kanske en halv tesked, i handen så att den har ungefär kroppstemperatur och håll den sedan framför valpens nos. Ofta blir valpen mycket intresserad och ivrig och det slutar inte sällan med att den mister balansen och trillar omkull. Förstår den ingenting kan man öppna dess mun och lägga in en liten klick långt ut på tungan.
Snart lär sig valpkullen uppskatta köttfärsutdelningen och man kan så smått utöka menyn. Nu kan man förslagsvis använda sig av något av de färdiga foder för spädvalpar som de etablerade producenterna erbjuder.
Det tycks dock finnas ett värde i att fortsätta ge en eller två portioner om dagen av en valpanpassad matblandning som inte består av färdigfoder. Studier av raser drabbade av atopi (allergisk hudsjukdom) visar att smakportioner av olika födoämnen verkar gynnsamt för immunförsvaret och motverkar uppkomsten av allergier. Huruvida detta gäller alla hundraser förtäljer inte studien, men visst kan man tänka sig att det är bra för valparnas tarmflora och immunförsvar att få pröva på, inom en förnuftig gräns, olika sorters mat. Det ska självkart vara sådant som är lämpligt för småvalpar. Tänk på att aldrig servera maten kylskåpskall.
Tyvärr händer det att valpar råkar ut för diarréer och det känns alltid angeläget att snabbt komma till rätta med det när det handlar om småttingar. Vänta inte mer än något dygn innan du pratar med din veterinär. Idag finns det flera ”snälla” preparat som återställer tarmbakterierna till det normala.
Successivt ökar du antalet måltider för att när valparna är helt avvänjda utfodra dem 4-5 ggr om dagen.
Avmaskning
Många valpar som föds har spolmask. Det är därför bra att avmaska valpkullen under de första åtta veckorna. Det finns idag olika medel för avmaskning och det är viktigt att följa tillverkarens rekommendationer. Några av preparaten anger att valparna bör få den första behandlingen redan strax före tre veckors ålder.
Försäkring
Kontakta ditt försäkringsbolag och teckna en valpkullsförsäkring. Du ska också höra dig för om villkoren för den dolda-fel -försäkring för valparna som du senare bör teckna.
Kraven ökar
Allt eftersom valparna växer behöver de mer rörelseutrymme. Det bästa är om du har möjlighet att successivt utöka deras bostadyta med ytterligare sektioner kompostnät. Där behöver också finnas plats för leksaker, enkla klätterställningar etc. Inred med saker som är ofarliga men roliga. Från fem, sex veckors ålder tycker valpar att nya prylar i hagen hör till det mest intressanta i livet. Att ge småvalpar en lagom stimulerande miljö verkar utvecklande för flera av deras sinnen.
Sommaren är valptiden framför andra, och det är inte konstigt. Om vädret är fint, det är torrt och lagom varmt, kan de börja vistas ute redan vid fyra–fem veckors ålder. Låt dem till en början vara ute korta stunder för att så småningom kanske lyfta ut dem på morgonen och ta in dem på kvällen. Det är fantastiskt skönt när de kan tillbringa hela dagarna i en utomhushage, men det förutsätter att man kan ordna så att man har kontinuerlig tillsyn över dem.
Om vädret är ostadigt och värmen varierar måste man vara uppmärksam på att de inte blir kalla, speciellt i början när de är små och inte begriper att de ska leta upp en varm plats utan sätter sig vid gallret och skakar. Avkylda valpar får lätt diarré och det kan tära hårt på en liten kropp. Trötta valpar orkar inte hålla sig i rörelse och då måste de ha en varm ombonad plats att krypa in och sova på. Omvänt måste de ha tillgång till skugga när solen gassar.Vatten att dricka är en självklarhet i hagen.
Intresset ökar för familjen
Ju äldre valparna blir desto större utbyte har de av människorna runt omkring sig. Tiken tillbringar så småningom allt mindre tid med dem och i omvänd proportion ökar intresset för andra familjemedlemmar. Har man fler hundar brukar valptiken själv visa hur långt hon är beredd att släppa fram dem, och när. Visar hon tydligt att hon inte vill ha dem i närheten så ska de definitivt hållas undan. Det är en stressfaktor för en tik att behöva skydda sin kull mot hundar som kanske är både äldre och mer dominanta än hon själv.
Så småningom brukar dock tiken uppskatta att få hjälp med valppassningen. Äldre hundar förefaller vanligen ta på sig rollen som lite sträng gränssättare medan flockens yngsta tik blir barnflickan framför andra. Till en början får man se till att hon inte är för klumpig eller våldsam när hon tar sig an valpkullen. Ganska snart brukar hon förstå att anpassa leken efter kamraternas kapacitet. Umgänget med vuxna individer ger valparna nyttiga lärdomar i hur kommunikation och språk fungerar mellan hundar.
Om ryktet om valpar har spritts i kvarteret händer det att grannbarnen vill komma på besök och har man inga egna barn, eller om de redan flyttat hemifrån, är dessa visiter en tillgång. Från fyra, fem veckors ålder är det lagom att börja låta valparna träffa små människor. Många barn är inte hundvana och du bör själv vara med och övervaka mötena.
Tillbringa mycket tid med dina valpar. Lek med dem, hantera dem, klipp klor, titta dem i munnen – kort sagt bygg upp en förtroendefull relation och vänj dem vid ett liv tillsammans med människor.
Valpköpare
Oavsett hur söta och hjärteknipande valparna är behöver de så småningom flytta till ett eget hem. Att hitta lämpliga valpköpare är ett grannlaga arbete. Det går mode i hundraser men under perioder kan det vara svårt att sälja också de mer populära raserna.
Svenska Kennelklubbens webbplats köpahund.se är en stor tillgång för dig som är uppfödare inom SKK, här kan du visa upp och sälja dina valpar gratis. Special- och rasklubbar förmedlar också ofta valpar via sina hemsidor. Ibland måste kullen infria vissa krav för att få annonseras ut på klubbens sida. De senaste åren har det blivit allt mer oumbärligt för en uppfödare att ha en egen hemsida där man kontinuerligt kan publicera bilder och berätta om valpkullen. En fördel med de valpköpare som kommer via rasklubben är att de ofta är mer pålästa och medvetna än de som fastnat för valparna på en annons på webbsidor som Blocket etc.
Vilken väg en valpköpare än hittar uppfödaren så måste den senare försäkra sig om att köparen verkligen kan erbjuda ett kärleksfullt och bestående hem. Har köparna insett vad det innebär att äga en hund i allmänhet och just den här hundrasen i synnerhet? Det är alltid bra att fråga så mycket som möjligt och innan du bestämmer dig för att sälja en valp bör spekulanten komma på besök. Du får då känna dem på pulsen ordentligt och valpköparen får förvissa sig om att han/hon känner förtroende för dig som uppfödare. Brister det i personkemin redan vid första träffen bör nog köparen se sig om efter sin valp någon annanstans.
Poängtera att du inte lovar att sälja en valp bara för att köparna kommer och tittar på kullen.Tala om att det inte heller föreligger något köptvång utan att ni håller det öppet från båda håll.
När ska då valpköparna få komma och titta? Ofta har de väldigt bråttom och längtar efter att få se valpkullen. Men bromsa och ta inte emot besökare förrän valparna är runt en månad gamla. Det finns uppfödare som vill vänta längre än så. Tiken vill ha lugn och ro, valparna gör ännu inte så mycket väsen av sig och dessutom föreligger alltid en smittorisk.
När valp och köpare ska matchas ihop får man ha fingertoppskänsla och inte ha för bråttom.Vänta gärna tills valpen är runt 6–7 veckor då valpen visar mer av sin personlighet och för all del sin exteriör. Var lyhörd. Vad vill valpköparen ha sin hund till? Ställa ut? Tävla på annat sätt? Jaga? Har de tidigare erfarenhet? Bor de i närheten så att du kan hjälpa dem med uppfostran och eventuellt träning om det skulle behövas?
Generellt är rådet att inte ha alltför stora förväntningar på valpköpare. Tar de hand om sin hund på ett bra sätt och dessutom själva är nöjda med sitt hundköp får du nog i slutändan vara tillfreds med det.Var beredd att stötta och bistå dina valpköpare men ställ inte orimliga krav på dem. Är någon av dina valpar extremt lovande, behåll den själv. Det är förmodligen bara du som kan träna och sköta den så att den kommer helt till sin rätt!
Läs igenom SKKs Grundregler för vad som gäller vid försäljning. Registreringsbevis och skötselråd ska följa med, gärna också mat för den första veckan. Valparna ska vara besiktigade och id-märkta och du ska använda dig av rätt avtalsform vid försäljningen. Kom ihåg att när du säljer en valp så tillhör den därefter köparen. Du kan inte ställa krav eller avtala in villkor som begränsar ägandet.
Fortsättning följer ...
Ditt arbete är inte slut i och med att en valp har flyttat. Det är till dig valpköparen kommer att vända sig med bekymmer och glädjeämnen, frågor och funderingar. Inom det rimligas gräns bör du finnas där och vägleda. Även om du inte kan allt själv, kan du ge råd och stöd.
En god kontakt med valpköparna borgar för att du får möjlighet att följa din valpkull upp i vuxen ålder. Du kan då bättre utvärdera resultatet av din uppfödning både ur negativt och positivt hänseende. Det kan ge dig en idé om hur du bör gå vidare i ditt avelsarbete.
Valpar kvar
I den bästa av världar har du funnit perfekta hem till alla dina valpar när de är åtta veckor gamla. Du vinkar adjö till dem och livet återgår till det mer normala.
Det är idag en utopi för många uppfödare. Räkna istället iskallt med att du har valpar kvar efter två månader och att du nu kommer att få lägga manken till. De valpar du har kvar hemma behöver samma socialisering och träning som de som sålda syskonen får i sina nya hem, men nu vilar det på dig. Har du därutöver ett antal vuxna hundar som kräver din uppmärksamhet, ja, då är schemat fullt.
Redan innan du parar din tik måste du fundera på vilka resurser du har för att ta hand om eventuella osålda valpar. Hur ser din arbetssituation ut? Din ekonomi? Har du utrymme?
För många blir den första kullen ett engångsäventyr. De inser att arbetet är för krävande och att en valpkull inskränker för mycket på livet i övrigt. För andra öppnar sig en ny värld och det spelar ingen roll hur mycket de skurat, plockat bajs, rört ihop matportioner, serverat kaffe till valpköpare och koppeltränat kvarvarande valpar. Det vet att det här är något de kommer att göra igen. De har på allvar axlat rollen som hunduppfödare.
Läs mer
I menyn till vänster hittar du mer information om de olika stegen i processen, exempelvis om dräktighet och valpning. Och förstås om den viktiga uppföljningen och utvärderingen. Läs mer där!