För kliniker

Resultaten publiceras som tidigare i SKK Hunddata och Avelsdata, men nytt är att utöver resultatet redovisas även höger och vänster led separat - på de hundar som röntgas i det nya systemet. I stället för information om röntgande klinik kommer avläsande veterinär att stå.

Den nya tjänsten SKK Röntgen är optimerad för Chrome men ska fungera i alla webbläsare.

Läs mer

Ny version av digitalröntgen

Undersökningen görs inom ramen för ett hälsoprogram för bostonterrier, engelsk bulldogg, fransk bulldogg eller mops. Resultaten registreras av SKK och finns tillgängliga för att underlätta avelsbeslut för uppfödare. Hälsoprogrammet är än så länge frivilligt men avsikten är att det ska bli obligatoriskt inför parning.

Djurägare till dessa raser är välkomna med sina hundar till nästa undersökningstillfälle som alltså är den 12 september i Landvetter.

Det är forskare vid Veterinärmedicinska fakulteten och Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet som nu har kommit så pass långt i sin forskning att man inom ett par veckor kan börja hjälpa gränskontrollen på Helsingfors-Vanda flygplats att upptäcka coronasmittade resenärer.

Forskningsgruppen DogRisk, som verkar inom ramen för Helsinki One Health vid Helsingforsuniversitet, leds av Anna Hielm-Björkman, som är docent och veterinärdoktor vid universitetet. I pilotstudien gjorde forskarna blindtester på hundar med omkring tjugo urinprover från personer som testat positivt för covid-19 och 80 prover från personer som testat negativt. Sedan dess har man utökat testningen, men just nu lagt projektet lite på is.

- Vi blev tillfrågade att hitta hundar till flygplatsen, och det känns som om det kanske är det allra viktigast just nu, säger Hielm-Björkman till svenska YLE. Hon säger också att gruppen har gedigen erfarenhet av att träna hundar till luktdetektion och att hundar snabbt lär sig att känna igen nya lukter.

Nu satsar forskargruppen på att hitta och träna lämpliga hundar för tjänstgöring på flygplatsen, ett uppdrag som i framtiden kan utökas till hamnar, sportevenemang och museer till exempel, men att man vid sidan om det nya uppdraget ändå arbetar vidare med sin forskning.

Hundarna i pilotstudien tränades på urin, de hundar som ska tjänsgöra på flygplatsen tränas i att känna igen lukten från klädesplagg. 

– För tillfället samlar vi in kläder av människor som har covid-19, säger Anna Hielm-Björkman till Yle. Hon säger också att forskarna samlat några av Finlands bästa hundtränare.

– Tillsammans med vår kunskap kan vi ganska snabbt få ihop en armé med hundar som sniffar vid flygfälten.

Intresset för covid-hundar är stort och forskning pågår i flera länder. Nyheten om uppdraget på Helsingfors-Vanda flygplats fick stor spridning under den gångna helgen; TT/Omni skriver bland annat: Gruppen har hittills inte fått något ekonomiskt stöd från myndigheterna – arbetet sker på forskarnas egen tid, och de står själva för omkostnaderna.

Läs mer:

Artikel från Hufvudstadsbladet.  "Forskare vill utbilda 50 coronahundar"

"Tullhundar ska spåra corona." Artikel från Hufvudstadsbladet.

Länk till forskningsgruppen DogRisk.

TT/Omni om forskningsprojektet.

Nära kontakt med djur får oss att må bra och påverkar vår hälsa positivt. Det kan nog de flesta med erfarenhet av husdjur intyga och det kan även styrkas av forskning inom området. Förutsatt att man inte är exempelvis hundrädd eller känner sig hotad på något sätt förstås.

- Förklaringen är att människor liksom alla däggdjur (kanske andra djur också) påverkas av en positiv omgivning och av kontakt med levande varelser, berättar Kerstin Uvnäs-Moberg, SLU-professor i fysiologi. Hormonet oxytocin (eller snarare oxytocinsystemet som i dagligt tal brukar kallas "lugn-och-ro-systemet") spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Oxytocin är sedan länge känt som det hormon som stimulerar värkarbete och mjölkutdrivning hos människor och djur. Men det har många andra effekter. Oxytocin är nämligen också en signalsubstans i hjärnan och när oxytocin frisätts i hjärnan blir vi mer sociala, generösa och vänliga.

- Det minskar även oro, dämpar smärta, inflammation och stress. Samtidigt som läkande processer stimuleras och vår känsla av välbefinnande ökar, förklarar Kerstin vidare.

Man kan se lugn-och–ro-systemet som en aktiv motpol till kamp-flykt-reaktionen som aktiveras vid stress. Det är också uppenbart att aktivering av lugn-och-ro-systemet är bra för både den mentala och kroppsliga hälsan. Hormonet aktiveras när vi uppfattar vår omgivning som vänlig, angenäm, ofarlig och attraktiv.

- Exempelvis så aktiverar samvaro med ditt sällskapsdjur eller andra djur lugn-och-ro-systemet, menar Kerstin. Det sker genom att oxytocinhalten ökar när man ser sin hund, katt eller något annat sällskapsdjur i ögonen och framför allt när man klappar dem. I det senare fallet aktiveras nerver i huden. Men blotta närvaron av ett djur som en människa har en god anknytning håller igång aktiviteten i oxytocinsystemet. Faktum är att även djurens oxytocin också aktiveras när vi umgås med dem, berättar Kerstin.

Läs mer:

SLUs nyhetsbrev finns i sin helhet här.

Organisationen Manimalis har under de 30 år man varit verksam, samlat in och spridit information om sällskapsdjurens positiva inverkan på såväl samhället som på den enskilda människan. Aktuell statistik och forskning har publicerats i den återkommande Manimalis-rapporten; den sista publicerades nyligen och kan läsas här. Agria och Svenska Kennelklubben har sponsrat och aktivt deltagit i Manimalis arbete sedan starten.