Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond delar årligen ut närmare nio miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2020 kom 59 ansökningar in till fonden. Tretton nya projekt och tolv pågående fleråriga projekt har beviljats anslag.
Utöver dessa bidrar fonden till ett antal längre utvecklingsprojekt inom veterinärmedicin, till exempel ett doktorandprojekt rörande knäledssjukdomar hos hund, hundars vikt och påverkan på hälsa och sjukdom, rasprofiler och ett projekt där man tittar på behandlingsnivåer vid olika tillstånd.
Fonden har också satt av medel för att undersöka antalet hundar och katter i Sverige och kommer under hösten att arrangera ett antal digitala konferenser.
Coronapandemin har givetvis påverkat även hundforskningen; i princip alla aktiviteter ställdes in under förra året och vi har alla uppmanats till social fysisk distansering.
– Det är ändå glädjande att våra forskare i Norden på alla vis har försökt få fram användbart material både för pågående och kommande forskningsprojekt, säger Ulf Uddman VD på Svenska Kennelklubben. I framtiden vill vi gärna se fler projekt om hundens betydelse för människan och samhället, så jag vill redan nu uppmana alla som har kompetens inom samhällsvetenskap och humaniora att söka i år!
Göteborgs universitet har beviljats anslag för projektet ”Metodutveckling för studier av hundunderstödda pedagogiska aktiviteter med barn”, för att utveckla tvärvetenskaplig metodik för att se hur hundarna påverkas av interaktionen med barn i skolmiljö.
Sveriges lantbruksuniversitet har samlat in material från 40 friska hundar med olika former av hälta för ett projekt där man ska utveckla och validera ett mjukvaruprogram för en ny rörelseanalysteknik. Genom att anpassa tekniken till den kliniska vardagen kan man optimera effekten av insatt behandling och göra objektiva utvärderingar.
Vid University of Helsinki ska man undersöka om, som det historiskt hävdats, alla ryggbroskskivor (diskar) från två år gamla taxar är förändrade, och hur detta stämmer överens med bland annat röntgensynliga förkalkningar i diskarna.
Vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet ska man kartlägga förekomsten av den bakterie som hösten 2019 orsakade blödningsdiarrésyndrom hos hundar i Oslo-området, samt bakteriens påverkan på hundars tarmflora.
Fonden stödjer även projekt kring hundars beteende och vid Sveriges lantbruksuniversitet ska man med hjälp av data från bland annat Mentalbeskrivning Hund (MH) och Beteende- och personlighetsbeskrivning för hund (BPH) utveckla en modell för hundens personlighet. Resultaten kan vara av stor betydelse inom forskningsområden som genetik och välfärd.
Information om samtliga projekt samt om Forskningsfondens arbete finns på www.hundforskning.se.
För mer information, kontakta:
Pekka Olson, ordförande i SKK och medlem i fondens styrgrupp
Tel: 08-795 30 44, 076-30 40 986
E-post: pekka.olson@skk.se