För kliniker

Vid åtta tillfällen under våren kommer studenterna ta emot patienter och undersöka och behandla enklare åkommor. De kommer att erbjuda bland annat vaccinationer, avmaskning, seniorkontroll, öronkontroll och tandkontroll. Helene Hamlin, universitetslektor vid SLU, berättar om projektets bakgrund:

– Idén har funnits hos flera av oss lärare på smådjur under många år! Efter att ha förberett idén mer konkret och noggrant under säkert ett år fick vi också med oss Universitetsdjursjukhuset. Nu startar vi i lite mindre omfattning än vad vi kanske hade önskat, men det är för att börja någonstans!

Samarbete och kommunikation i fokus

Tanken med studentkliniken är att blivande veterinärer och djursjukskötare som läser sista terminen på sina programska få öva på samarbete och få mer träning på enklare patientfall. Studenterna kommer att arbeta i lag och tillsammans först diskutera medicinska diagnoser och omvårdnadsplaner på vårdavdelningen. På torsdagskvällar är det dags att ta emot patienter och utföra bland annat vaccinationer, avmaskningar och hälsokontroller av olika slag. En legitimerad veterinär och en djursjukskötare finns också på plats för att stötta studenterna kring rådgivning och behandling.

Arbetet på kliniken ger värdefull erfarenhet av att samarbeta i lag, men minst lika viktigt är det att öva på att möta djurägare menar Helene Hamlin:  

– Det är också meningen att träna kommunikation, vi kommer parallellt ha en gosedjurs-mottagning för intresserade barn! Då får barnen förhoppningsvis en fin upplevelse från djursjukhusmiljön och studenterna får träna kommunikation med barn.

Lägre priser lockar djurägare

Djurägare har välkomnat initiativet och studentklinikens två första veckor var fullbokade innan kliniken ens hade öppnat.

– Vi tror att många djurägare gärna vill vara med och stötta våra studenter i att få träna på sin framtida yrkesroll, säger Helene Hamlin.

Förmodligen lockas djurägare också av de subventionerade priserna. En undersökning kostar 450 kr medan avmaskningar och vaccinationer utförs med 20 % rabatt.

Intresset för att arbeta på studentkliniken har också varit stort. Totalt kommer 32 veterinärstudenter och 24 blivande djursjukskötare turas om att bemanna kliniken. Bland de blivande veterinärerna har intresset varit så stort att man varit tvungen att lotta fram vilka som får vara med!

Läs mer

Studentdriven smådjursklinik – Universitetsdjursjukhuset vid SLU 

Prioriterat forskningsområde i år är sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för den enskilda människan och samhället i stort.

Ansökan sker i två steg; i steg 1 skriver du en kort ansökan som bedöms av Fondens Forskningskommitte, utifrån relevans och potential. De som anses uppfylla Fondens syften och mål bjuds in att ansöka i steg 2 under september månad.

Besked om vilka projekt som går vidare till steg 2 meddelas under juli månad.

Du ansöker under rubriken "För dig som forskar" och därefter "Ansök direkt!"

Välkommen med din ansökan!

Undersökningen görs inom ramen för ett hälsoprogram för bostonterrier, engelsk bulldogg, fransk bulldogg eller mops. Resultaten registreras av SKK och finns tillgängliga för att underlätta avelsbeslut för uppfödare. Hälsoprogrammet är än så länge frivilligt men avsikten är att det ska bli obligatoriskt inför parning.

Djurägare till dessa raser är välkomna med sina hundar till nästa undersökningstillfälle som alltså är den 26 april i Landvetter.

Läs mer

• Till anmälan och mer information om undersökningstillfället
• Hälsoprogram för andning och temperaturreglering

Framförallt behövs det veterinärer i norra Sverige, Örebro/Värmland och Östergötland/Småland.

Du behöver vara specialist i kattens och hundens sjukdomar.

Läs mer om hälsoprogrammet på: https://www.skk.se/sv/uppfodning/SKKs-arbete-for-sund-avel/trubbnosiga-hundar/halsoprogram-for-andning-och-temperaturreglering/

Intresserad? Hör av dig till Lotta Olsson, brakycefalkoordinator, SKKs avdelning för avel och hälsa. 08-7953003 eller lotta.olsson@skk.se

Syftet med denna studie, skriver Cecilia Rhodin i slutrapporten, var att via en enkätstudie ta reda på prevalensen av rörelsestörningar inom den svenska mopsrasen. Genom att komplettera enkätstudien med en uppmaning till mopsägare som deltog i studien att skicka in videofilmer på sina hundar i rörelse avsågs även att bedöma huruvida rörelseavvikelen var av ortopedisk eller neurologiskt karaktär.  

Sedan en längre tid har det inom rasen mops förekommit individer som, vanligen efter 5 års ålder, utvecklat tilltagande parapares och ataxi med ett tämligen förutsägbart förlopp; dessa har kallats vingelmopsar. Vingelmopsar förekommer välden över och utifrån att en sökning på internet ger över 2 miljoner träffar på ”wobbly pugs” får de anses tämligen vanligt förekommande. Affekterade mopsar har med tiden utvecklat inkontinens och har inte klarat av att hålla avföring och senare inte heller urin. Tillståndet har inte varit förknippat med uppenbar smärta. Vingliga mopsar har vanligen blivit avlivade när de fått för svårt att ta sig fram på bakbenen eller då de blivit inkontinenta. Utifrån ovanstående kliniska kriterier valde vi att istället för ”vingelmopsar” använda benämningen ”progressiv icke-smärtsam myelopati på mops”.

Dessutom syftade studien till att ta reda på om andra hälsotillstånd inom rasen hade något samband med dessa rörelsestörningar.

Läs mer:

Journal of Veterinary Internal Medicine har publicerat en artikel. Läs den här.

Norwegian University of Life Sciences har publicerat en artikel. Läs den här. 

Siten NeuroVet har skrivit om projektet. Läs mer här.