Header
SKK hem

Perro dogo mallorquín/ca de bou

Grupp 2 Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar

Historik

Perro dogo mallorquin har använts för hundkamp, till tjurhetsning och som vakthund. Rasen i sig är inte speciellt gammal och man kan säga att det egentligen var först när engelsmännen kom till ön Menorca i Medelhavet på 1600-talet och började korsa sina egna hundar med de som fanns på öarna som man kan tala om att rasen skapades. Engelsmännen avlade den för tjurhetsning, som i början av 1900-talet var mycket populärt. Detta förklarar det mallorkinska namnet ”ca de bou” - tjurhund (bulldogg). I den spanska stamboken från 1923 finns denna ras redan registrerad.

Användningsområde

Rasen är numera en familjehund och vakthund. I Sverige används den i dag främst som sällskapshund men är ingen idealisk förstagångshund på grund av sina egenskaper.

Hälsa

Höftledsdysplasi (HD) förekommer.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen har en historia som kamphund och vakthund och har kvar ett temperament som inte alla klarar av. Det finns fortfarande rätt många hundar som visar större vaktinstinkt än vad som är önskvärt. Hanhundar går generellt inte ihop och inte alltid tikar med andra tikar heller. Det är en utmärkt vakthund. Rasens starka vaktinstinkt och självständighet gör att den lämpar sig bäst hos en ansvarsfull person med kunskap och tidigare hunderfarenhet.

Storlek och utseende

Rasen är en av de mindre molosserraserna. Mankhöjd för hanar är 55–58 cm och för tikar 52–55 cm. Vikt för hanar är 35–38 kg och för tikar 30–34 kg. Den är kraftig byggd och huvudet är stort och brett. Färgen är brindle, fawn eller svart. Vita tecken kan förekomma.

Pälsvård

Pälsen är kort och sträv är lätt att sköta. Badas vid behov.

Övrigt

Besök gärna rasklubbens webbplats för mer information.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.