Header
SKK hem

Sussex spaniel

Grupp 8 Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar

Historik

Sussex spaniel har sitt ursprung i sydvästra England och kan spåras tillbaka till 1700-talets slut. Man behövde då en stark och målmedveten hund som kunde ta sig fram i den snåriga och täta vegetationen som fanns i området. Intresset för rasen har gått upp och ner genom åren och dess existens har alltid varit beroende av eldsjälar. Den har funnits i vårt land sedan 1960-talet, men endast ett fåtal kullar föds och genpoolen är därför mycket begränsad.

Användningsområde

Rasen är en stötande fågelhund. Den är den enda spanielvarianten som enligt rasens standard jagar med ett klangfullt och ljudligt skall. Detta och dess långsamma jaktsätt anses också vara en förutsättning för att jägaren ska kunna följa hunden i besvärlig terräng. Rasen fungerar också mycket väl som sällskapshund, gärna hos en aktiv familj.

Hälsa

Inavelsgraden har varierat starkt genom åren och en viktig uppgift är att värna om rasens genetiska bredd. Höftledsdysplasi (HD) förekommer. Röntgenresultaten baseras på ett fåtal individer, varför försiktighet måste beaktas vid tolkningen av andelen hundar med höftledsdysplasi.

Egenskaper / Mentalitet

Sussex spaniel ska vara aktiv, energisk och vänlig. Aggressivitet är absolut inte önskvärt. Synnerligen få hundar har genomgått MH (mentalbeskrivning hund).

Storlek och utseende

Den ska vara massiv och kraftigt byggd, benen starka och tämligen korta. Pälsen ska vara varmt gyllene, riklig, slät utan tendens till lockighet. Underullen ska vara riklig för att göra pälsen motståndskraftig för väder och vind. Även leverbrun färg förekommer. Karakteristiskt är också de utpräglat rullande rörelserna. Mankhöjd är ca 38–41 cm och vikt ca 23 kg.

Pälsvård

Öronen ska enligt rasstandarden vara tätt åtliggande, tjocka, tämligen stora och lågt ansatta. Detta kräver ägarens uppmärksamhet för att förebygga öronproblem. Utöver detta är pälsen inte särskilt krävande.

Övrigt

Sussex spaniel ska enligt rasstandarden arbeta under skall. Dagens jaktprov för spaniel bedömer dock angivande av skall som diskvalificerande fel. Detta innebär i sin tur att en sussex spaniel som uppvisar detta beteende per automatik löper risk att bli förfördelad. Rasen är numerärt liten och urvalet av avelsdjur begränsat. Målet är därför att eftersträva en låg ökning av inavelsgraden.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.