Statens ansvar måste fortsätta att omfatta sällskapsdjuren
NyheterSvenska Kennelklubben motsätter sig kraftigt förslaget att staten ska dra sig undan ansvaret för sällskapsdjurens tillgång till veterinärvård, skriver SKK i ett remissvar på promemorian "Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid".
SKK menar att utredningen inte följt direktivet gällande att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård i alla delar av landet. Inte heller har utredningen särskilt beaktat vikten av att djurskyddet upprätthålls.
– Vi ifrågasätter starkt utredningens resonemang och slutsatser. Vi menar att analysen är baserad på antaganden - som dessutom inte stämmer. Följden av förslaget skulle bli att djurskyddet blir lidande i stora delar av landet, säger Janina Pfalzer som berett SKKs remissvar som lämnades in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet idag.
Enligt förslaget ska staten inte längre ha ansvar för att se till att sällskapsdjuren garanteras vård i hela landet. Ansvaret för att säkerställa vård och jourberedskap i hela landet läggs inte heller över på någon annan. SKK håller inte med utredaren att marknaden för vård av sällskapsdjur är så pass robust och att tillgången till vård är så god, att ingen behöver ha ett formellt ansvar.
Vem ska ta ansvar när staten drar sig tillbaka?
En följd av att staten inte har ansvar för sällskapsdjur längre, utöver avlivning av djurskyddsskäl, blir att Distriktsveterinärerna inte längre ska få nyetablera sig i områden där det inte finns lantbruksdjur. Det här kan få stora konsekvenser för djurskyddet om och när privata aktörer lägger ned sin verksamhet.
– Det är väldigt svårt att hitta något positivt i den här promemorian för den som äger sällskapsdjur. Vart tredje hushåll i Sverige har sällskapsdjur och vet hur situationen på marknaden för djursjukvård ser ut. Jag vet inte riktigt vilket parti som skulle våga gå till val på det här förslaget, säger Janina Pfalzer.