Grosser münsterländer

Grosser münsterländer är en allsidigt och användbar jakthund. Den passar som stående fågelhund, som stöthund på klövvilt, till alla typer av eftersök, för apportering på land och i vatten och även som avfångningshund på skadat klövvilt. Rasen är energisk, aktiv jakthund och passar inte enbart som sällskapshund. 

Om du funderar på grosser münsterländer:

• Den är en stående fågelhund med allsidiga jaktegenskaper som kräver motion, jaktträning och möjligheter till jakt.
• Förutom fysisk träning så kräver den mental stimulans i form av till exempel lydnadsträning för att vara harmonisk.
• Rasen präglas av en mycket stor arbetslust, är livlig, lättlräd och gillar att samarbeta.
• Detta är inte en hund som man enbart har som sällskapshund eftersom den genom sin storlek och karaktär kräver en hel del.

Storlek och utseende

Grosser münsterländer är kraftfull med muskulös kroppsbyggnad men ändå elegant och ädel. Kroppen ska vara nästan kvadratisk. Mankhöjd för hanar är 60–65 cm och för tikar 58–63 cm. Vikten är ca 30 kg.

Färgen ska vara vit med svarta fläckar och prickar eller svartskimmel. Huvudet ska vara svart, eventuellt med vitt runt nosen och/eller med bläs. Pälsen är halvlång med långa fransa på öronen. På huvudet ska pälsen vara kort och åtliggande.

Skötsel

Rasen kräver en del pälsvård eftersom pälsen är lång och tät. Den kan annars locka sig och bli utstående vilket kan vara hindrande vid jakt. Pälsen på fram- och bakbenens baksidor och svansen bör vara särskilt lång och tät. Håret mellan tassarnas trampdynor behöver hållas kort, speciellt på vintern. I övrigt räcker normal borstning av pälsen.

Egenskaper och mentalitet

Rasen är livlig med stark arbetslust kombinerad med stor följsamhet, läraktighet och tillförlitlig användbarhet som jakthund, särskilt efter skott. Den är social mot både människor och andra hundar, men har även starka tendenser att vakta.

Med en grosser münsterländer kommer du att få en trogen allsidig jaktkamrat i vått och torrt på fält, fjäll och skog vare sig det gäller fält- och skogsfåglar, jakt på klövvilt, apporthund vid andjakten eller som eftersökshund.

Hälsa

Rasen är känd som en sund hund. Det förekommer höftledsdysplasi, HD, i rasen. 

Historik

Rasens historiska utveckling sträcker sig från medeltidens vitbrokiga fågelhundar, via stötande fågelhundar, till 1800-talets stående fågelhundar. Efter att den tyska rasklubben för långhårig vorsteh 1909 slutgiltigt förbjudit den svarta färgen, grundades 1919 en förening som tog sig an aveln av den svartvita långhåriga stående fågelhunden. 1922 inleddes den planmässiga aveln av rasen.

I Sverige registrerades de första exemplaren av grosser münsterländer i början av 1980-talet och antalet registrerade hundar har under de senaste åren legat på i genomsnitt ett 10-tal hundar årligen.