Spinone

Spinone används främst som stående fågelhund. Den kan också fungera som familjehund i en aktiv familj. Rasen är uthållig och tålig samt mycket lämplig för jakt i våtmarker och buskig terräng. 

Om du funderar på spinone:

• Det är en aktiv hund som kräver en hel del motion och aktivering.
• Rasen är lättlärd och har jaktintresse.
• Den är mycket social och vill vara nära sin familj.
• Fundera på om rasen har de egenskaper som du söker hos en hund. Då är sannolikheten störst att ni båda kommer att trivas med livet tillsammans.
• Välj en uppfödare du känner förtroende för. Du kan ha stor nytta av uppfödarens kunskap och engagemang genom hela hundens liv.

Storlek och utseende

Spinone är en stor strävhårig hund, som ska ge ett kraftfullt intryck. Skäggig på huvudet och med mild och vänlig blick. Nostryffeln är stor och framträdande. Mankhöjd för hanar är 60–70 cm och för tikar 58–65 cm. Vikten hos hanar ligger vanligen på 32–37 kg och hos tikar på 28–30 kg.

Färgen ska vara rent vit, vit med orange fläckar, vit och orangeprickig (melerad), vit med kastanjebruna fläckar samt skimmelteckning i orange eller kastanjebrunt.

Skötsel

Rasen är strävhårig med hårda, grova täckhår och helt utan eller med sparsamt av underull. Pälsen behöver regelbundet trimmas för att bättre stå emot väta och smuts. Hunden ska ge ett raggigt men inte ovårdat intryck.

Egenskaper och mentalitet

Spinone är en lugn, tålmodig, uthållig och lättlärd hund, men det förutsätter att hunden aktiveras. Rasen är mycket tillgiven sin familj och arbetar nära sin förare. Den kan ibland vara något reserverad mot främlingar men vinner man dess förtroende, har man en verkligt trofast vän. 

Hälsa

Spinone är allmänt en sunt hund. Höftledsdysplasi, HD, förekommer. Vissa ögonproblem förekommer som t ex lösa och in- eller utåtrullade ögonkanter (entropion respektive ektropion). 

Rasen finns med i Breed Specific Instructions, BSI, där man uppmärksammar att rasen kan ha för mycket hud i huvudet vilket kan ge ögonkantsproblem.

Historik

Rasen har utvecklats i norra Italien, framför allt i Piemonte. Den finns beskriven på 1600-talet som en ”jaktgriffon” och på målningar i det furstliga palatset i Mantua daterat till slutet av 1400-talet.