Stabijhoun

Stabijhoun används vid jakt och har en god viltfinnarförmåga. Den är envis i sitt arbete och en god apportör med bra teknik såväl på land som i vatten, där den arbetar lugnt och metodiskt. Även om rasen är en jakthund trivs den och är med på det mesta som familjen hittar på. Rasen kräver en erfaren ägare. 

Om du funderar på stabijhoun:

• Du måste ha intresse och tid för att stimulera hunden, då det är en hundras som kräver aktivitet.
• Rasen har i regel stort intresse för spårarbete, både på vilt och efter människor. 
• Aktiveras gärna med lydnadsövningar, agility, sök, spår, rallylydnad, jaktlydnad m.m. 
• Börja tidigt socialträna valpen.
• Fundera på om rasen har de egenskaper som du söker hos en hund. Då är sannolikheten störst att ni båda kommer att trivas med livet tillsammans.
• Välj en uppfödare du känner förtroende för. Du kan ha stor nytta av uppfödarens kunskap och engagemang genom hela hundens liv.

Storlek och utseende

Stabijhoun är en medelstor hund med kraftig, harmonisk och funktionell byggnad. Kroppen ska vara stram och välmusklad. Benstommen ska varken vara för grov eller spenslig. Huvudet ska vara ädelt, liksom uttrycket.

Pälsen är medellång, färgen är svart eller leverbrun med vita tecken. Fläckar och skimmelteckning i det vita är vanligt. Mankhöjd för hanar är 50-53 cm och för tikar 48-50 cm. Vikten för hanar är 22-27 kg och för tikar 18-23 kg.

Skötsel

Pälsen är medellång och är lättskött, varken klippning eller trimning behövs. Behöver inte badas ofta, då schamponering kan försämra pälsens skyddande egenskap. Pälsen fälls 1–2 gånger om året och då behövs daglig borstning och kamning.

Egenskaper och mentalitet

Stabijhoun är självständig, observant, nyfiken och envis. Just självständigheten och envisheten kräver en ägare som uppfostrar hunden på ett vänligt och konsekvent sätt med stort tålamod. Den är vänlig och livlig och måste aktiveras och ha en uppgift för att må bra. Den kan vara reserverad mot främlingar.

Hunden måste tränas rätt för att bli en bra jakthund. Skotträdsla samt ljudkänslighet har ökat i rasen. 

Hälsa

Höftledsdysplasi, HD, är inte ovanligt i rasen och även armbågsledsdysplasi, ED, förekommer. Även epilepsi finns men förekommer numera endast hos ett fåtal hundar. Under senare år har fler fall av hjärtproblemet Persisterande Ductus Arteriosus, PDA, uppmärksammats.

Historik

Stabijhoun härstammar ifrån Friesland i Nederländerna, i synnerhet från skogsområdena i östra Friesland. Där är den känd sedan flera hundra år och tros kommit med spanjorerna under den spanska ockupationen.

Rasen blev dock mer spridd först efter andra världskriget och blev benämnd som holländsk gårdshund och som oumbärlig för småbönderna. Den användes främst som skadedjursbekämpare och höll rent från råttor, iller samt mullvad, vars skinn gav bonden en extra inkomst. Dessutom användes den som apportör av vilt och fågel.