Starka tillsammans – för jakthundens skull

Nyheter
Aktiv med hund

Samverkan, etik och framtidens utmaningar blev årets snackisar när jakthundsklubbarna traditionsenligt sammanstrålade på Öster Malma i början av maj.

Den årliga jakthundskonferensen på Öster Malma är en viktig knytpunkt för Svenska Kennelklubbens jakthundsklubbar. I år genomfördes den 3-4 maj med 26 representanter från organisationens specialklubbar för jakthundsraser på plats.

– De här dagarna är viktiga för att skapa förståelse för varandras verksamhet, utmaningar och dela det som fungerar bra, sa Ewa Ekfeldt, sakkunnig i jakthundsfrågor på Svenska Kennelklubbens kansli. 

Samverka och stötta 

Sverige är ett avlångt land där både jaktformer och hundanvändning skiljer sig beroende på var man befinner sig. Samtidigt förenas jakthundsklubbarna och deras medlemmar i sitt gemensamma intresse för jakten med hund.

– Vi måste stå bakom varandra även om ämnet inte alltid direkt berör vår egen jakthundstyp eller den egna jakten. Det är då vi blir starka! sa Lars Rydstedt, ordförande i Svenska Dreverklubben. 

Att förvalta en hundras

Från talarstolen tog Helena Skarp, avdelningschef på Svenska Kennelklubbens kansli, med konferensdeltagarna på en resa från när vargen blev hund, via slutet av 1800-talet då kennelklubbarna bildades och stamböcker upprättades, fram till idag. Båda händelser som snört åt den genetiska variationen och lett till en av framtidens stora utmaningar för oss som värnar om våra rashundar.

– Tyvärr visar de molekylärgenetiska verktyg vi har tillgång till i dag generellt på låg genetisk variation inom våra hundraser, även för raser som är större till antalet, sa Helena Skarp.

Med det följer risker som exempelvis fertilitetsproblem, sämre immunförsvar och att sjukdomar med recessiv arvsgång kommer till uttryck i större frekvens. Att öka den genetiska variationen är möjligt – men då krävs att man går utanför rasens stambok och hämtar in den till exempel genom inmönstring av oregistrerade hundar eller parning med en annan ras via öppen stambok eller inkorsningsprojekt.

Är din jakthund dopad?

Det kan den vara – om du inte känner till Nationellt dopingreglemente för hund och den tillhörande ATC-förteckningen! Att medicinera sin hund inför en tävling eller vid träning under tävlingsmässiga förhållanden är förbjudet och klassas som doping. Därtill finns karenstider att ta hänsyn till för olika läkemedel och behandlingar.

Bengt Pettersson, ledamot i Nationella dopingkommissionen, föreläste om dopingregler för hund under jakthundsdagarna. Det är onekligen en hel del att hålla reda på för att inte bryta mot reglerna på grund av okunskap. Samtidigt betonade Bengt att det är var hundägares ansvar att ha koll på dessa regler och följa dem.

Tävla på prov – årets etikdiskussion

Jaktetik är oftast det livligast debatterade ämnet på jakthundskonferensen. Lagen är kortfattad när det kommer till etiken, vilket gör att ett stort ansvar vilar på alla i Sverige som jagar med hund. Ofta har rösterna på Öster Malma-dagarna handlat om situationer där man anser att ansvaret brustit och om hur etisk hundanvändning vid jakt kan säkras.

I år tog diskussionerna delvis en annan riktning: Är det god etik att tävla i samband med jakt? En del klubbar, speciellt fågelhundsklubbar, har jaktprov där tävlingsmoment ingår i de högre klasserna. Många jakthundsklubbar har också mästerskap som genomförs i samband med jaktprov.

– Inom grytprovsverksamheten slutade man tävla för 30 år sedan. Beslutet fattades efter kraftig kritik mot tävlandet i verksamheten under 80- och början på 90-talet. Hade vi inte gjort den anpassningen hade vi kanske inte haft någon grytprovsverksamhet kvar idag, berättade Johan Sonesson, ledamot i Svenska Kennelklubbens jakthundskommitté.