Header
SKK hem

Canaan dog

Grupp 5 Spetsar och raser av urhundstyp

Historik

Canaan dog härstammar från de vildhundar som funnits i Mellersta Östern i årtusenden. Rasen utvecklades på 1930-talet i dåvarande Palestina av Rudolphina och Rudolph Menzel som startade ett avelsarbete med halvvilda så kallade pariahundar. Dessa hundar användes av beduiner som vakt- och herdehundar och var anpassade till miljön och det rådande klimatet. Canaan dog är en av de mycket få hundraser som har anpassat sig till ökenklimat. Rasen erkändes internationellt 1966.

Användningsområde

Canaan dog används i dag nästan enbart till sällskap och utställning. Enstaka individer tävlar i lydnad och agility.

Hälsa

Canaan dog har inga kända ärftliga sjukdomar. Fall av höftledsdysplasi (HD), PRA (ögonsjukdom), patella luxation (lösa knäleder) och autoimmuna sjukdomar har observerats hos enstaka hundar.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen har en mycket stark självbevarelsedrift och en stark motivation för att undvika alla typer av faror. Därför är det typiskt för rasen att vara försiktig gentemot främlingar och främmande situationer.

Storlek och utseende

I dagsläget finns stor variation av typ, storlek och färg hos canaan dog. Mankhöjd är 50–60 cm. Det förekommer i dag hanhundar som väger upp emot 35 kg. Rasens maximala vikt är, enligt rasstandarden, 25 kg. Färgen är sandfärgad till rödbrun, vit, svart eller fläckig, med eller utan mask (svart teckning på huvudet).

Pälsvård

Pälsen är lättskött och badas vid behov.

Övrigt

Rasen har stark vaktinstinkt och är försiktig med främlingar och främmande situationer. Se mer information på rasklubbens webbplats.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.