Header
SKK hem

Amerikansk cocker spaniel

Ingår i grupp 8 Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar

Historik

Namnet spaniel var känt redan på 1300-talet och den allmänna åsikten är att spanielraserna härstammar från Spanien. Rasen har gemensamt ursprung med cocker spaniel (den engelska varianten). Dagens amerikanska cocker spaniel började få sin typ i mitten av 1940-talet. Några få välpälsade individer dök upp och efter avel på dessa och fick man fram en typ med mer päls. 1945 delades den i två raser; cocker spaniel och amerikansk cocker spaniel. Rasens första importer kom till Sverige på 1950-talet.

Användningsområde

Även om rasen under lång tid avlats endast för sällskap och utställning, så kan de ursprungliga jaktegenskaperna finnas kvar. Det är en hund som kan användas till småviltsjakt och då den har en mycket god näsa kan den tränas på viltspår. Liksom övriga spanielraser ska den arbeta tillsammans med sin förare både före och efter skott. Det finns hundar som tävlar framgångsrikt i till exempel agility, lydnad, freestyle och på utställning. Det har även funnits individer som utbildats till räddningshundar.

Hälsa

Rasens enskilt största hälsoproblem är öroninflammation. Den har med sin rikliga päls och hängande öron rent anatomiskt lättare att få öroninflammation. Här kan inte nog poängteras hur viktigt det är med regelbunden trimning av öronen, då detta förbättrar ventilationen av örongångarna och det är lättare att hålla hunden ren. Rasen är även behäftad med ärftliga ögonsjukdomar såsom katarakt, näthinneveck och i enstaka fall PRA. Samtliga individer som går i avel måste vara ögonundersökta före parning. Rasen finns med i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) bland annat för risker med utstående ögon och otillräckligt strama ögonkanter.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är en frimodig, glad och balanserad hund som är lättlärd, men inte helt utan egen vilja. Mentaliteten är väldigt viktig, rasen ska ha den rätta spanielprägeln och vara en ”merry cocker” med en ständigt glatt viftande svans. Rasen är en robust arbetsmyra i såväl skog och mark som på appellplan. Den hänger gärna med på långpromenad likväl som den gillar att slappa i soffan med hela familjen. En alert hund med mycket utstrålning. I hemmet finns den alltid med där du är, en kompis i alla lägen och som älskar allt och alla.

Storlek och utseende

Rasen har en robust, kompakt kropp och ett fint utmejslat, förädlat huvud, vilket är i balans med hundens helhet. De har mandelformade, vackra ögon och uttrycket är alert, milt och tilltalande. Öron, bringa, buk och ben är rikligt behårade, men det ska inte vara så överdrivet att det döljer rörelserna. Den är reslig över manken och står på parallella framben och rygglinjen sluttar något mot de starka, muskulösa bakbenen. Rasen finns i ett antal färger, en- och flerfärgade. Mankhöjd för hanar är ca 38 cm och tikar ca 35,5 cm.

Pälsvård

Rasen får som vuxen en väl tilltagen tjock päls, vilken måste skötas noga för att hunden ska må bra. Man kan hålla sin hund "sportklippt" för att göra livet lite enklare. Pälsen bör trimmas minst 4 gånger om året och däremellan klippa öronens insidor. Lär valpen att vara stilla för att bli ompysslad med pälsen. Man behöver inte kamma hunden varje dag, det är lagom med ett bad samt föning och borstning var eller varannan vecka. Har man varit ute i skog och mark bör pälsen kontrolleras en extra gång.

Övrigt

En underbar ras, som du kan ha så mycket kul med oavsett om du väljer att ha pälsen på eller av. Rasen kallas också för amris.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.