Breton

Breton används i Sverige huvudsakligen som stående fågelhund vid jakt på tryckande fågel på fjäll, i skog och på fält. Även vid apportarbete på land och i vatten fungerar rasen utmärkt och många individer har stor vattenpassion. I Sverige ökar rasen framförallt i Norrland, där möjligheterna till skogsfågeljakt och ripjakt för alla jaktintresserade är stora.

Rasen är en utpräglad jakthund och passar inte som enbart sällskapshund.

Om du funderar på breton:

• Rasen kräver fysisk- och psykisk stimulans för att må bra.
• Det är en hund med stor jaktlust, som kräver konsekvent uppfostran.
• Fundera på om rasen har de egenskaper som du söker hos en hund. Då är sannolikheten störst att ni båda kommer att trivas med livet tillsammans.
• Välj en uppfödare du känner förtroende för. Du kan ha stor nytta av uppfödarens kunskap och engagemang genom hela hundens liv.

Storlek och utseende

Breton är elegant och harmoniskt byggd med kraftig benstomme, utan att vara grov. Helheten ska vara kompakt och kraftig men inte tung. Blicken är alert och vaken, öronen högt ansatta och en lätt "uppnäsa" utmärker huvudet. Svanslängden kan variera oc det finns anlag för naturlig stubbsvans. Mankhöjd för hanar är 48–51 cm och för tikar 47–50 cm.

Pälsen är halvlång och färgen är vit med medelstora, oregelbundna fläckar i antingen orange, leverbrunt eller svart. Tanteckning förekommer hos både skäck och skimmeltecknade hundar.

Skötsel

Variationer i pälstyp förekommer, men slät, inte alltför lång och lockig päls föredras. Pälsen är lättskött och kräver sällan mer än urborstning och någon enstaka dusch.

Egenskaper och mentalitet

Outtröttlig energi, alert och samarbetsvilja används ofta för att beskriva rasen. Rasen är lättsam tillsammans med andra hundar, djur och människor. Den är följsam och lättlärd, men kräver en konsekvent uppfostran och träning då rasen har stor jaktlust och mycket energi. Rasen behöver aktiveras även utanför jaktsäsongen, och trivs med exempelvis skidåkning (som draghund) och agility. 

Breton är den minsta av de stående fågelhundarna men är i alla jaktliga avseenden fullstor. 

Hälsa

Den fysiska hälsan inom rasen är generellt god. Många individer är fortsatt jaktligt aktiva högt upp i åldrarna. Epilepsi förekommer i låg frekvens och höftledsdysplasi, HD, likaså.

Historik

Rasen skapades på 1800–talet genom parningar mellan hundar av setter- och olika spanieltyper. Den allra första rasstandarden för denna medfött kortsvansade spaniel från Bretagne fastställdes av den franska rasklubben 1908.

Den största populationen av rasen finns i USA. Rasen är relativt stor och växande i Italien, Grekland, Norge, Argentina, Canada och Japan. Till Sverige kom rasen via Norge i slutet av 1950-talet. 1954 hade de första norska bretonerna importerats från USA till Norge och 1958 importerades den första individen till Sverige.