Staten måste ta ansvaret för veterinärvården

– Det vi reagerar på och som vi tycker är väldigt stötande, är att en del av utredningens förslag för att hantera veterinärbristen är att vi faktiskt ska minska tillgången på veterinärvård. Framför allt akutsjukvård. Det som då händer, i ett land som är avlångt och alla inte har nära till storstäder, är att vi kommer att ha många djurägare som blir helt övergivna om inte staten tar sitt ansvar, sa Kees de Jong.

Tillgången till veterinärvård är avgörande

Situationen i djursjukvården debatterades för andra året i rad på ett Agria-ordnat seminarium i Almedalen. Skillnaden jämfört med förra året är att utredningen ”Bättre förutsättningar inom djurens hälso-och sjukvård” nu är överlämnad. I en riksdagsdebatt om situationen i djursjukvården svarade landsbygdsminister Peter Kullgren den 16 juni att arbetet med att gå igenom alla remissvar pågår och att han inte ville föregå det arbetet. Samtidigt påpekade han att det är avgörande för djurskydd, djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion att det finns tillgång till veterinär i hela landet.

Agrias Djurförsäkringars VD Agnes Fabricius menade att förslaget att försöka lösa delar av veterinärbristen genom att helt enkelt stänga ned för nödvändig vård på nätterna är befängt.

– Ska en ganska vanlig och också behandlingsbar åkomma som till exempel kolik eller för den delen förlossningskomplikation innebära avlivning, bara för att det råkar inträffa på fel tid på dygnet? Då har ju verkligen djurskyddet i Sverige backat ett antal steg och så kan vi inte ha det, sa hon.

Agnes Fabricius påpekade även att det ligger ett lagstadgat krav på djurägare att se till att djuren får vård om de är sjuka och att samhället då måste säkerställa att det är möjligt att leva upp till det lagen kräver.

Beredskapen och dess viktiga samhällsnytta måste omvärderas

Ansvaret för att det ska finnas tillgång till veterinärer i hela landet tas idag av Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket. Utredningens förslag är dock att Distriktsveterinärernas jourverksamhet för lantbrukets djur ska upphöra på nätterna och ersättas av en jourtelefon. För smådjur ska statens ansvar i princip upphöra helt och läggas över på privata aktörer.

– Det vi ser är att man liksom har problematiserat kring att dra ned på servicen istället för att kanske skjuta till mer resurser, vilket vi tror skulle vara ett bättre sätt, konstaterade Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna.

Hon menade även att beredskapen och dess viktiga samhällsnytta måste omvärderas och uppvärderas. Samt att de privata veterinärerna utgör en stor resurs som idag inte används och att även om kollektivavtalen sätter vissa gränser borde det gå att arbeta runt dem, eftersom en del privata kliniker redan idag har öppet dygnet runt.

Arbetsmiljön behöver tas i beaktning

Från Sveriges Veterinärförbund framfördes kritik mot utredningen för att den inte tar upp arbetsmiljön för veterinärerna och effekterna av en påfrestande arbetsmiljö på antalet arbetade årstimmar. Även om arbetsmiljön inte fanns med i direktivet, blir det förslag utredningen kommer fram till missvisande om arbetsmiljön inte beaktas, sa Markus Abrahmsén, styrelseledamot i Sveriges Veterinärförbund.

Han citerade siffror som visade att många veterinärer vill lämna yrket och konstaterade att det totala antalet kliniskt arbetande veterinärer inte kommer att öka genom att utbilda fler om de gamla samtidigt lämnar yrket. Antalet platser på veterinärutbildningen kommer i höst att öka till 145 från 100. Antalet licenser som utfärdas varje år är ungefär 200 och mellanskillnaden utgörs av utländska veterinärer eller svenskar som utbildat sig utomlands.

Från deltid till heltid

Kees de Jong betonade vikten av att djurägare tar ansvar för hur veterinärer behandlas, men beskrev även att det är en svår situation när oro för djurets hälsa ska hanteras samtidigt som den ekonomiska konsekvensen ofta är oklar och stressande. Han underströk att det är arbetsgivaren som har att ta ansvar för att skapa en väl fungerande arbetsmiljö och konstaterade att det finns en inneboende konflikt i dagens situation med stora kedjor vars ägare drivs av tillväxt och avkastning samtidigt som veterinärerna primärt är till för att ge vård. Den enskilda veterinären, som är utbildad för att vårda, blir bland annat tvungen att förhandla pris med patientens ägare.

En snabb lösning enligt Markus Abrahmsén vore att förbättra arbetssituationen så att de veterinärer som idag arbetar deltid kunde gå upp till heltid. I snitt arbetar svenska veterinärer 83 procent och skulle den siffran kunna ökas till heltid skulle det motsvara lika många veterinärer som varje år förväntas gå ut och arbeta kliniskt efter genomförd utbildning, det vill säga runt 24 veterinärer. En avlastning av den administrativa bördan för veterinärer vore också välkommet, menade han.

I sitt medskick för framtiden manade Kees de Jong på staten att de måste ta sitt ansvar. Det går inte att överlämna huvudansvaret för vård, varken av människor eller djur, till marknaden. Staten behöver ta ansvar antingen genom utökat uppdrag och utökade resurser till Distriktsveterinärerna, alternativt genom att ställa krav på marknadsaktörerna.