Historik
Som framgår av rasnamnet härstammar rasen från Tyskland. Från flera olika typer av braquehundar överlevde endast en variant; westfälische dachsbracke. Den, tillsammans med olika lokala varianter, antas vara grunden för denna ras som fick sitt namn år 1900.
Användningsområde
Den är en långsamtdrivande jakthund.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd.
Egenskaper / Mentalitet
Tillgiven, förig och karaktärsfast. Under arbete är den en ihärdig spårhund både före och efter skott. Den är känd för sitt välutvecklade luktsinne, utpräglad spårvilja och spårsäkerhet, ljudliga drevskall och bra lokaliseringsförmåga.
Storlek och utseende
Mankhöjd för både hanar och tikar är ca 40-53 cm. Färgen är från röd till gul med svart rygg och vita tecken.
Pälsvård
Deutsche bracke är en korthårig hund men pälsen är något längre än vad som man normalt kallar en "korthårshund". Täckhåret är tätt (även på buken), hårt och nästan borstlikt strävt. Pälsen är något längre på undersidan av svansen och på baksidan av låren. Underullen är kort och tät.
Övrigt
Den är en utpräglad jakthund och passar inte enbart till sällskap. Endast ett fåtal individer finns i Sverige.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.