Header
SKK hem

Kerry blue terrier

Grupp 3 Terrier

Historik

Rasen lär ha funnits på Irland sedan sekler. Den troligen första nertecknade referensen till kerry blue terrier är daterad 1847. Folket behövde en hund som hjälp i arbetet och därför utvecklades terriern till en allroundhund. Den skulle hålla efter råttorna, vakta hemmet, valla fåren samt också fungera som jakthund främst på grävling och utter som det var tillåtet att jaga. Tjuvskytte ägde också rum och till det passade de blå hundarna bra. Färgen lät dem smälta in i skuggorna och därigenom undkomma upptäckt.

Användningsområde

Med sin bakgrund som allroundhund har rasen även i dag ett brett användningsområde. Nu för tiden används rasen sällan till jakt men istället har den visats sig lämplig för bland annat agility, lydnad, sök och spår. Kerryn tycker om att arbeta och få nya utmaningar att jobba med men uppskattar också att umgås med sin familj och bara vara sällskapshund. Långpromenader är mycket populära. Rasen har ofta framgångar i utställningsringen där den firar stora triumfer genom sin både sportiga och eleganta framtoning.

Hälsa

Det är en förhållandevis frisk ras som inte har några specifika rassjukdomar och omfattas därför inte av något av Svenska Kennelklubbens hälsoprogram. Rasklubben rekommenderar höftledsröntgen men i dag är frekvensen av höftledsdysplasi (HD) mycket låg. Kerryn blir ofta ganska gammal, de är pigga och aktiva upp till 10–14 års ålder. Tikarna drabbas ganska ofta av juvertumörer på ålderns höst.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är modig, lekfull och föredrar att umgås med människor hellre än med andra hundar. Den är oerhört social, har energi, är nyfiken och vill alltid vara med där det händer. Det är en mycket intelligent hund, mjuk, vänlig och trogen sin ägare. Historiskt var kerryn känd för sitt heta temperament i förhållande till andra hundar. I dag är det förändrat och även om den sällan älskar alla hundar så är det vanligt att de går bra ihop med hundar de känner.

Storlek och utseende

Kerry blue terrier är en medelstor och kompakt hund som kombinerar styrka med elegans. Mankhöjd för hanar är 45,5–49,5 cm och tikar 44,5–48 cm. Vikt för hanar är 15–18 kg. Tikar väger förhållandevis mindre. Som den terrier den är så visar den tydlig stramhet och resning. Det mest karaktäristiska för rasen är deras mjuka, vågiga päls som inte fäller utan formklipps. Valparna föds svarta men den vuxna hundens päls har alla nyanser av blått, med eller utan svarta markeringar.

Pälsvård

Pälsvården är relativt okomplicerad. Den har en enkel päls, det vill säga saknar underull och fäller aldrig. Hunden ska badas var 2–4:e vecka. Efter badet är det lämpligt att föna hunden torr samtidigt som man kardar ut pälsen grundligt. Mellan baden behöver pälsen inte borstas. Sköter man pälsen regelbundet på detta sätt så bildas det aldrig tovor. Hunden bör klippas 4–6 gånger per år. Samtidigt ska det hår som växer i örongången dras ut och öronen rengöras.

Övrigt

Det är en numerärt liten ras och har aldrig drabbats av någon överdriven popularitet. Rasen håller en mycket hög standard när det gäller både exteriör och hälsa och man hittar mycket liten skillnad i mentalitet mellan hundar från olika uppfödare. De flesta uppfödarna samarbetar med varandra på ett utmärkt sätt.

Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.