Historik
Avkommor av den nästan utdöda, genetiskt homogena, lokala, gamla typen av herdehundar har legat till grund för återuppbyggnaden av tornjak. Ursprungliga hundar fanns spridda i bergsregionerna och de kringliggande dalarna i Bosnien-Hercegovina och Kroatien. De främsta årtalen är 1067 och 1374, då dokument från dessa årtal omtalas. Efterforskningar om rasens historiska och moderna förekomst samt ett systematiskt räddningsarbete påbörjades samtidigt i Kroatien och Bosnien-Hercegovina runt 1972. Rasaveln påbörjades 1978.
Användningsområde
Herde- och vakthund.
Hälsa
Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd.
Egenskaper / Mentalitet
Rasen är fäst vid sin ägare och mycket lugn i dennes närhet, men den vaktar med eftertryck det den är ska vakta och är misstänksam mot främlingar.
Storlek och utseende
Tornjak är stor och kraftig, välproportionerlig, rörlig och närmast kvadratisk. Mankhöjd för hanar är 65-70 cm och tikar 60-65 cm. Färgen är vanligtvis vit med avgränsade fläckar i avvikande färg.
Pälsvård
Rasen kräver en hel del pälsvård. Täckhåren är långa, grova, raka och bildar en tjock päls, speciellt över korset, runt halsen (manen), över låren (byxorna), frambenen (behänget) och svansen. Vinterunderullen är lång, mycket tjock och har en ullig struktur.
Övrigt
Raser som genom sitt ursprungliga användningsområde kan förväntas ha t ex stark vaktinstinkt och/eller stor misstänksamhet mot främmande personer medför ett särskilt ansvar för såväl uppfödare som hundägare. SKK rekommenderar därför blivande valpköpare/hundägare att noga överväga detta ansvar och inhämta kunskap om föräldradjurens mentala egenskaper t ex genom att träffa dem i deras vardagsmiljö och studera resultat från mentalbeskrivningar.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.